argumentativt skrot
När man bygger resonemang i tal eller skrift kan man använda två metoder – minst.
Metod 1 är att damma iväg slagord man inte definierar innehållet i samt upprepa ett antal vad man menar värdeladdade ord så många gånger att man själv tror på dem. Gör man så inbillar man också andra att de är sanna och att man verkar veta vad man talar om. Detta är ingen konst alls. Fungerar utmärkt hos mytomaner, försäljare, agitatörer och.agitatöser. Det handlar bara om frenesi och självsäkert tonfall i lämplig kombination med (spelad) upprördhet å egna eller andras vägnar.
Jag söker undvika denna metod...
Metod 2 är att lite törr-trökigt bygga sitt resonemang på sakliga relevanta sanna argument lagda i en logisk kedja där den ena länken får knyta an till den andra på ett sätt som leder till en slutsats, ofta en bekräftelse av en tes man ställt upp. Det sättet uppfattas av många som krångligare – med rätta – och inte alls lika självsäkert. Demagogiska slagord saknas och känslorna ställs på undantag. Fakta och tanke hamnar i högsätet – och hur kul är det på en skala?
Samtidigt som detta är den viktiga och riktiga vägen är det också den svåra. Det händer inte sällan i ett resonemangbygge om säg tio-tolv led tappar bort eller hoppar över länk 3, 6, 7, 9. och 11. Då skapas ingen kedja utan det blir bara likt den hög metallskrot som uppkommer när man plockar bort ett antal länkar i en kätting.
Jag föredrar denna metod 2 men har genom åren sett (och själv levererat) exempel på präktiga argumentativa skrothögar. Sådana är lättast är att lägga märke till hos andra skrotnissar och skrotnissor eftersom man själv har de försummade länkarna i skallen och därmed förleds att tro att de syns eller hörs i det man skriver eller säger.
Varför skriver du om detta? torde någon fråga. Eller så inte.
Nåt ska man väl skriva om – det är ju några dagar sedan sist! är mitt enkla svar.
På sistone har jag sett två exempel på vad jag tror är metod 1. Om skribenterna tror att de agerar enligt metod 2 är deras alster alldeles väldigt tydliga exempel på vad jag kallar argumentativt skrot.
Det ena exemplet är den centralt Stockholmssittande pingstpastorn Sten-Gunnar Hedins insändare i Lokala Världsbladet* för en tid sedan. Bloggaren minstabröder har i inlägget Sten-Gunnar Hedin och verkligheten skrivit av Hedins insändare i sin helhet – följ länken och läs. Hos minstabröder finns också länk tillt vad som förorsakat insändaren**.
Jag tycker Hedins resonemang är dåligt. Jag uppfattar honom som enbart indignerad över att man har påstått att den israeliska ockupationen av Palestina skapar problem för de kristna. Det är som om saken inte får sägas trots att det är vad de palestinska kristna säger.
Rent sakfel klämmer Hedin också in. Han säger om palestinierna att de ställer i stället villkor för förhandlingarna. T ex att palestinaaraber som i 60 år och i generationer bott i andra länder, skall få rätt att återvända till Israel. Här tar han gruvligt miste eller så ljuger han läsarena rätt in i nobban! Palestinierna vill förhandla om detta och initialt se det som ett villkor för fred. Det är sant. Att det skall ingå som ämne man ska prata om – typ. Som villkor för att prata, för att förhandla, har den palestinska myndigheten faktisk bara en sak: Att Israel upphör med att successivt förändra verkligheten på marken genom att bygga ut bosättningarna. Och jag undrar: Är Hedin oinformerad? Eller ljuger han?
När sedan Hedin – en uppburen ledare i Pingströrelsen! – säger att kristen sionism är för honom helt okänt undrar jag på vilken teologisk planet han befinner sig. Vet han verkligen inte vad det är?
Den andra exemplet rör sig kring samma problemområde men är nog ännu tydligare ett exempel på metod 1 än en metod-2-skrothög. Det är en artikel i tidningen Dagen – Bilda och Diakonia bör lämna Israel i fred. Läs den. Lägg märke till mängden värdeladdade ord. Lägg också märke till det totala avsaknaden av argument för att Bibeln skall tolkas på det sätt debattartikelförfattaren gör. En mycket tydlig 1-a!
Dessa två exempel var ur ”debatter” om situationen i Mellanöstern. Företeelserna metod 1 och argumentativt skrot när man slarvar i metod 2 finns i alla möjliga sammanhang och diskussioner. Argumentationsanalyser och källkritik är därför alltid viktigt! Också kring det jag skriver.
* För att upplysa den okunnige så är Lokala Världsbladet lokalblaskan Piteå-Tidningen med spridningsområde låååångt från huvudstaden.
** Orsaken var en artikel också jag berättade om och länkade till i mitt inlägg paltposten & dagen av den trettionde april.
Egon borde be Paltposten att få svara Hedin där. Artikeln om opinionsbildare Egon fanns där och där gav Hedin sin kommentar.
Hedin har rätt om att palestinierna har ställt villkor för förhandlingar; de har inte gått med på direkta samtal. Stig, jag vet inte om du eller Hedin har rätt om i andra meningen i citatet men på vad baserar du din syn om vad palestinierna VILL? Hur vet du så säkert?
Egon - alltså "minstabröder" - gavs tillfälle att svara i lokaltidningen men erbjöd sig i stället att mötas för att dela med sig av intryck och föra en dialog på plats. Om jag fattat rätt var det i tron att insändaren kom från en lokal förmåga, inte från något av en koryfé inom rörelsen i Stockholm.
Vad palestinierna vill är uppenbart för den som följer saken: Ett självständigt Palestina med slut på ockupationen, verkställande av FN-resolutioner om flyktingar, säkerhet, Jerusalem som huvudstad osv. Att de sakerna måste förhandlas om står klart för den Palestinska myndigheten och man har angett "gröna linjen" med lämpliga landbyten som utgångspunkt för vad man behöver prata om. Detta liknar väldigt mycket vad "kvartetten" och president Obama anser, alltså en tvåstatslösning utifrån Osloavtalet.
För att börja förhandla - OBS: BÖRJA - begär man initialt endast att israelerna avbryter utvidgandet av bosättningarna på Västbanken, alltså sin ensidiga förändring av villkoren på marken. Palestinierna svarade vidare upp mot kvartettens önskemål om kartor, förhandlingspunkter etc tidigare i år medans Israel inte levererade.
Det är som sagt inga problem att få veta vad Abbas vill och önskar. Israels hållning är mer obestämbar. Vill man där (ännu) en tvåstatslösning eller inte. Nethanyahus breddning av regeringsunderlaget kan tyda på dette eftersom han ni inte längre är lika beroende av partier som vill annektera Västbanken - men det är svårt att veta. Byggnationerna fortsätter liksom försök att i efterskott legalisera utposter och bosättningar till och med på trots av Israels högsta domstol.
Nu när Egon vet var Hedin bor kan han ju svara i Piteå Tidning. Det är ju en mer neutral plats än på Egons hemmaplan där det finns argsinta vakthundar som skäller och tuggar fradga. :)
Det är problem att veta vad vardera sidan vill, Stig. Vad som sägs med en sida av munnen och vad som sägs av den andra kan vi inte veta. personer som ifrågasätter israeliska avsikter verkar helt se bort från den palestinska sidans politiska krumbukter. Det finns starka skäl att tro att Abbas och andra i hans styre säger si åt ett håll och så åt det andra. Somligt är också underförstått eller utelämnat.
Stig, Abbas har förutom på VB också krävt ett stopp på byggnation inom Jerusalem, något han lagt till för att förhandla. Synagogor som revs under jordanskt styre skulle inte kunna återbyggas. Låter det schysst? Han har sagt att ingen Israel kommer att få sätta fot på palestinskt område om Jerusalem blir Palestinas huvudstad. Andra i styret har sagt att Palestina ska bli judefritt. Och då är vi tillbaka i etnisk rensning mode som under jordaniens ockupation igen. Jag upplever det precis som under Arafat. När det kom till kritan kunde de inte tala fred. Det gick inte. För målet är enligt tradition hela kakan.
Jag tror många är för naivt blåögda. Sympatien för palestinier är stor, inget fel med att stödja folk i kläm i konflikter, men antipatien mot israeler, och i längden judar, känner jag klart från dem som helt ignorerar israelers och judars viktiga frågor, som tillgängligheten till viktiga historiska platser på VB och i Jerusalem. I min syn. Men jag vet att du inte kan se på den sidan. Det handlar ju om "kolonisatörer", inte sant?
Min syn är att de omedelbums ska sätta sig ner och förhandla säkra och försvarbara gränser.
Om båda sidor ska ge villkor kan det ju vara att Abbas erkänner Israel som judisk stat, Israel erkänner ett nybildat Palestina som palestinsk stat. Sedfan kan bådfa sidor erkänna att det begicks brott när judar och araber fördrevs och att de som gick till krig 1948 för att utplåna Israel bär ett stort ansvar för dem som flydde kriget.
Tack snälla Stig för denna insikt i den lokala media kontexten. utan din visa guidning hade jag inte kunnat tolka initierade begrepp som Världsbladet och Paltposten ;-)
Förutom att du har en bra analys av sakfrågan, heders !!
Det spelar ingen roll hur man svarar dig A-K Roth!
Det verkar som om du tycker att var och en som tycker att Israel skall följa vad EU, FN, Ryssland och USA säger och sluta tillskansa sig land är "naivt blåögda". Tack för den passningen! Obama har väl bruna ögon?
Dessutom antyder du att sympati för det palestinska folket i kläm är antipati mot israeler, i förlängningen judar. Ofta drar du till med den inlindade anti-semit-anklagelsen. Kanske kommer den sig av att du under lång tid skrivit kommentarer på många bloggar och "debatterat" med många människor och blandar samman allt till en enda gröt - vad vet jag? På min blogg är anti-semit-anklagelsen en ren oförskämdhet! Det vet du men skriver ändå vilket knappast kan anses seriöst.
Jag ger dig en sista chans: Varför lät Israel bli att svara upp mot kvartettens önskemål om punkter och kartor tidigare i år? På vilket sätt visar det på förhandlingsvilja? Och varför fortsätter man att kolonisera - jo, jag använder det ordet för byggande på land man inte äger - ett område man tidigare uttalat skall bli en del av en framtida stat? Eller anser du att det är OK att Israel skall ha hela kakan.
Som du ser gör jag här ett sista försök att få dig att faktiskt delta i samtalet på min blogg. Hoppar du nu över mina frågor och inte berättar varför du tycker Kvartettens linje inte skall följas utan i stället kommer med "argumentativt skrot" om annat släpper jag inte fram dig. Bara så du vet!
Förutsatt att bloggägaren tillåter mitt inhopp:
"Han har sagt att ingen Israel kommer att få sätta fot på palestinskt område om Jerusalem blir Palestinas huvudstad. Andra i styret har sagt att Palestina ska bli judefritt"
Jag efterlyser de korrekta citaten där följande yttras. Det godtas alltså inte någon länk till någon israelisk kommentator som tolkat något påstående på detta vis utan jag efterlyser alltså citat som visar den exakta ordalydelsen när följande utsagor skulle ha framsagts.
Tack på förhand.
Jag bjöd in båda dessa debbatörer till min blogg, men de föredrar en-vägkomunikation på debattsidorna istälet för en saklig debatt, fegt.
Signaturen "EL" har kommit med en kommentar som inleds med orden: "Stig, ursäkta lite "argumentativt skrot":-)"
Jag mailade till EL denna text: "Ditt inlägg var ”för skrotigt”. Skärp stringensen i din argumentation om du planerar att synas på min blogg!
Vilket kattrakande om frågor där det är Israel som sätter dagordningen först som sist
Hur många fördömanden som USA och EU än producerar så blir det ingen verkstad med sanktioner eller bojkotter.
Därtill är Israel en alldeles för värdefull allierad i ett turbulent Mellanöstern både som motvikt till ett Iran med stormaktsambitioner, radikal islam och som en kommande leverantör av naturgas.
BR
Nej, Stig, jag uppskattar diskussionsbloggar, inte jamamedbloggar:-) Det blir så entonigt.
Säger som Egon, fegt.
EL
BR: Jag tror tyvärr att du har rätt och att man kan befara stort hyckleri från framför allt USA men också EU. Att de säger ett men inte agerar utifrån vad de säger ger ju Israel maktradie att utnyttja men det betyder ju inte att det är RÄTT.
EL: Jag vill också ha diskussion på bloggen. Det bygger på att man lyssnar och försöker förstå dem och det man argumenterar med. Gör så!
Johan
"Jag efterlyser de korrekta citaten där följande yttras"
Du kan t ex kolla flera interviewer som getts av Abbas protégé, PLOs ambassadör till Washington, Maen Areikat.
EL
OK, farfar vet bäst:-)
