stigstrombergsson

Först ett meddelande till min nyfikna och på viktig nyhet träget väntande läsekrets: Orsaken jag angav i förra inlägget till att jag har svårt att fokusera består. Barnbarnet Tyra är – vad jag i skrivande stund vet – ännu inte en nyförlöst storasyster. Med detta sagt och skrivet går jag vidare till vad jag denna dags förmiddag hajat till inför och därmed dela med mig av. Två artiklar i pressen.




minstabröder i paltposten

Långt ner till höger finns länken minstabröder. Länken går till en blogg tillägnad de kristna palestiniernas situation. Bloggaren Egon Berglund och bor i Piteå. Kristet sett är han frikyrklig, noga sagt Pingstvän.

Den kombinationen är intressant. I Pingströrelsens och en del andra delar av svensk frikyrklighet finns hos många mycket starka sympatier för staten Israel, detta oberoende vad den staten gör eller hur den agerar. Kritik av israelisk politik och israeliska militära åtgärder – sådant som också jag kan göra i min blogg – ställer man sig ibland helt oförstående till. Motiven för denna okritiska Israelvurm är nog blandade men inte sällan hänvisar man till en i mina ögon mycket märklig form av Bibeltolkning. På fackspråk kallas den dispensationalism – googla gärna på detta – och är vanlig bland så kallade kristna sionister, främst i USA. Vad kristen sionism är går det också att googla fram mer om.

Det skall sägas att den nämnda främst frikyrkliga okritiska israelvurmen är i avtagande jämfört med för låt oss säga 20 år sedan. Trots detta tror jag att bloggarkompisen Egon ändå är något av en katt bland hermelinerna. Det betyder inte att han har fel. Det betyder bara att han är engagerad. Och nog av många i sitt sammanhang uppfattad som inte ”politiskt korrekt”.

I dag är Egon i tidningen. I dagens Lokala Världsblad alias Piteå-tidningen. På kultursidan. Ett helt uppslag med intryck från en resa han nyligen gjort i Palestina och en konferens han deltagit i där, en konferens med främst frikyrkliga svenskar i möte med palestinska kristna. Lär den artikeln i PT – här om du inte har pappersbladet.

Grattis Egon! God publicitet!

vridning i dagen

Israel skjuter upp rivning av bosättning. 

I dagens Dagen finns en kort notisartikel med den rubriken – här. Läs artikeln och fundera över vilket intryck du får. Är det en domstol – i lägre instans? – som tagit ett felaktigt och orimligt beslut som regeringen nu söker rätta till? Eller vad?

Hos mig ger den kortfattade informationen intrycket att Dagen meddelar sin läsekrets – som per kilo kroppsvikt i genomsnitt är duktigt pro Israel – att regeringen Nethanyahu nu söker ställa ett felaktigt beslut till rätta och att HD gått med på att se mer noga på saken. Men – nu lägger jag orden i munnen på Dagen – att allt ska nog ordna sig för de hjältemodiga bosättarna ska ni se.

Jag brukar titta i tidningarna Haaretz och Jerusalem Post. Dagligen. Då blir bilden en annan.

1. Bosättningen det handlar om är byggd på privatägd palestinsk mark.

2. Högsta domstolen har sedan länge fastslagit detta och i höstas (tror jag det var) beordrat rivning senast idag, sista april.

3. Verkställigheten av lagtolkningen och detta beslut har dröjt, rentav förhalats, trots att rättsläge och beslutsläge är klart.

4. Koalitionsregeringen får (mer) kris om man utmanar bosättarrörelsen genom att låta armén riva – denna gång 5 hus med 30 lägenheter.

5. Regeringen ber om 90 dagars anstånd för att.... Här är det oklart om man vill ändra lagen eller bara vinna tid av inrikespolitiska skäl.

6. Högsta Domstolen ger 60 dagar till rivning och stryker under att regeringen faktiskt skall lyda lagen, alltså följa domstolens utslag.

Bilden jag får när jag läser Haaretz är att det inte är rättsväsendet som gör fel i Israel. Det är bosättarna och regeringen som genom att förhala saboterar det domstolen bestämt, alltså ignorerar lagen. Haaretz är en oppositionstidning som tycker att regeringens fifflande är upprörande. Jerusalem Post är mer regeringsvänlig och värderar inte frågan direkt – men i sak rapporteras alltsammans på samma sätt som Haaretz.

Varför Dagen å sin sida väljer att ge intryck av att vara mer bosättar- och Nethanyahu-trogen än till och med Jerusalem Post är ju något man kan fundera över...