stigstrombergsson

Nämen nu....!

Vad är det för jämmer?

Bloggkompisen tobbe lindahl anger i detta inlägg att besökstalet på hans blogg sjunker till under 100 IP-adresser per dag. Han tror att det beror på att han skriver för sällan och därför känner han och åtgärdar ett leveransbehov.

Vad de 99 andra har för ärenden till hans blogg vet jag inte men i mitt fall är det gammalt kompisskap som gäller. Under 100 är dock inget att gnälla över. För mig har det alltid lönat sig att på en lista notera de datum och eventuella anledningar till att 50 eller fler begluttat vad jag skrivit. Att notera sådant ger ingen skrivkramp alls.

Naturligtvis finns det orsaker att inte läsa min blogg. Man kanske till exempel har ett liv. Det jag skriver är ju möjligen intressant för mig själv och en och annan annan.Min blogg är ju inte nischad på något vis utan bara en alltigenom privat och personlig blogg för åsikter, tyckerier och exponerad kreativitet.

Man kan vilja undvika den i tycket att den och jag är jobbig. Det händer ju ibland att jag lite halv-vänligt skriver kritiskt om saker och ting. Det gillar ju inte alla. Det händer till och med att man säger det men mest tiger man i valet att inte bemöta det i min text somman ogillar. Vissa gör också så med andra bloggar.

Jag skriver långt och med många ord – ungefär som när jag den tid det begav sig predikade. Det är kanske jobbigt. I sanning är det varken bekvämt eller smart att läsa lång text i en telefån. Mina ordmassor gör sig bättre direkt i en dator – en skrollning ungefär.

Men det finns andra socialamedier att exponera sig i. Jag finns på Facebook men bara där. Att via något annat system jag nu glömt namnet på spela in små videosnuttar där jag dansar har jag inte alls tänkt göra och bara sommånga gör vräka ur sig slagord är inge kul. Därför är jag på FB bara lågaktivt informativ och ibland lite smågormig. Som i förrgår till exempel då jag lade ut en bild med denna text:

Nu börjar Facebook fyllas av bilder på semlor och semmelbak. På tok för tidigt! Skall semla ätas är det på Fettisdag i nästa vecka. Punkt.

Jag skall i stället baka bröd för Veckomässan i Älvsby kyrka ikväll 18.30. Och en stund efter Mässan – ca 19.15 – är det ”Ovangeliekväll” i kyrkan. Alltså öppet resonemang om sådant de som är där finner anledning att samtala om. Ungefär 1,5 timme.

Som synes i huvudsak informativ text som renderade denna kommentar: Ojdå jag som blev bjuden på en semla igår är jag förtappad nu? Hur länge får man äta semlor?

Jag svarade: Får och får? Man får ju göra som man vill men frosseri-bakelsen hör ihop med Fastlagssöndag-Fläskmåndag- Fettisdag innan Fastan som börjar på Askonsdag. Som ett ”farväl till köttet” – carne vale på latin – käkar man magen från ryggen och dansar ute på gatorna i Rio de Janeiro. Men i Sverige låter man allt flyta ihop till en grå smet. Saffransemlor i Adven, julpynt efter Allhelgona osv. I den andan kan man börja fira Midsommar till Valborg och bränna midsommarstången samtidigt som man dricker glögg och är Halloween-klädd. Rena Ku Klux Klan – typ.

Dessutom gillar jag inte temlor.

Som synes blev jag kanske lite skämtsamt gormig.

Och idag i COOPerativabutiken tokskyltades det för Påskmust.