stigstrombergsson

Den 12:e december skrev jag om boken Folkvandringstid under rubriken fakta mot foliehattism. Den 17:e kom inlägget sista rycket och mitt i natten mot den 23:e förra inlägget storsläggan svingas. Annat har inte hänt efter Lucia.

Ser jag då till unika IP-adresser som besökt min blogg är det 15 för den 13:e, 8 dagen efter, 15 den 15:e, 10 den 16:e, 32 den 17:e då jag faktiskt skrev något och som brukligt meddelade detta via Facebook. Det blev 14 den 18:e följt av 12, 21, 26 och 34 till och med den 22:a. Den 23:e december, alltså idag, togs ett skutt till 68. Så högt har det inte varit sedan den 3:e juni i år då jag efter rubriken tillsagd av domprosten skrev om när och hur min kompis Torbjörn Lindahl avtackades och gick i pension. Slutsats: Inte är jag mycket till influencer. I alla fall inte vad gäller kvantitet.*

Jag tycker ändå det är viktiga saker jag tycker till om – men då inte bara i det kyrkliga. Att farfar/morfar funderar är minsann också viktigt men jag ser ju att när inlägg handlar eller kan förmodas handla om något kyrkligt höjer sig läsarantalet något. Om det är bra eller dåligt vet jag inte.

De kyrkliga överheterna – lokalt, regionalt och nationellt – är väldigt förtjusta i de möjligheter Internet och så kallade Sociala medier erbjuder. Man ser positivt på sådant och vill vara aktiva i sammanhangen. Där kablas information ut och tankar sprids, mestadels ”uppifrån och ned” från ”topparna” i organisationen och ut, kanske rentav ner, till fotfolk och allmänhet. Riktigt kommunikativt blir det inte och egentligen tror jag inte heller att överheterna vill det. När man kommunicerar till någon har man kontroll men när komunikationen blir med någon är man inte allenarådande, och jag upplever att överheterna på olika nivåer värnar sina monopol.

Med det sagt har jag ingen som helst tro att Luleå Domkapitel på minsta vis kommer att svara upp mot de tankar jag och andra bloggare uttryckt vad gäller avkragningen av ”hen”. Man saknar ju kontroll över sammanhangen. Att tro att den lokala kyrkliga överheten skulle här på min blogg försvara och förklara funderingar jag framförde i serien sabotage av samos är också att hoppas på att solen skall gå upp i väster. I de fallet trodde jag dock att någon, om så någon, skulle gett mig en muntlig respons – men icke. Överheterna spelar bara på sina egna planhalvor när och hur det behagar dem. Inte annars. Tankar från andra, om än enstaka, bemöts med strategin tystnad. Tig ihjäl! – typ.

Eller med stål – Kniv i ryggen!

Det har jag råkat ut från både stiftshåll och lokalt. Händelserna ligger långt tillbaka i tiden men hade det gemensamma draget att man inte svarade i debatt där jag valde att framföra kritik – alltså här på min blogg. Inte heller tog man kontakt med mig på annat vis. I stället uppvaktade man min dåvarande chef för att denne skulle tysta mig. Jag vet andra som knivats i ryggen på liknande sätt.

I det nu aktuella fallet, ”hen” som med luddig argumentation avkragats, har denna dag EFS-rörelsen reagerat. Jag såg det i tidningen Dagen – här – även om själva artikeln är bakom betalvägg. Inget annat är att vänta. Den avkragade ”hen” är prästvigd för tjänstgöring just inom EFS och inte (ännu) behörig till fast anställning på kyrkliga tjänster.**

I bloggarnas värld har Dag Sandahl fortsatt skriva – här. Han saknar inte poänger.

Vad jag också förstått är att ärendet går vidare till Överklagandenämnden. Idrottens sådan gav tillbaka Östersunds licens att spela i högsta serien och min gissning är att kyrkans kommer att ge ”hen” ämbetet åter.

* Statistikfunktionen för min blogg visar att de sista dygnen har knappt en tredjedel av läseriet varit lokaliserat till Norrbotten, en dryg tredjedel förvånande nog till Stockholmsregionen och resten är duttat utöver landet. Bara enstaka – men i alla fall några – läsare har besökt min blogg från utlandet. Vilka? och Varför? undrar jag stilla.

** EFS-präster har kortare utbildning – för den skull inte sämre – än kyrkpräster och kan göra samma saker men inte utan kompletteringar tillsvidareanställas till exempel som komministrar. Detta är en strikt avtalsfråga kopplad till utbildningslängd och liknande.