stigstrombergsson

Ska bli skönt!

För mig och Älvsbyborna.

Innan de börjar bära märkesknappen.

 

Det blir ingen lång paus men välbehövlig – som det känns idag. Igår upplevde jag mig ganska repig i lacken när jag vid 18-tiden kom hem från Vidsel där jag ansvarat för dagens andra Gudstjänst med nattvard.*

 

Missförstå mig rätt!

 

Jag är inte mot att förkunna – predika är det ord de flesta använder. Tycker det är kul. Tycker jag hittar orden och behöver inte väldigt mycket förberedelsetid. Uppgiften är ju att först klura ut vad man vill ha sagt – alltså Saken – och sedan klä den i Ord. Andra kämpar hårdare med sådant än vad jag tycker mig behöva göra. Nådens gåvor var temat för igår och jag tror nog att jag kanske har viss talang just åt det pedagogiska och undervisande hållet – i alla får jag höra så från andra. 40 år i branschen och erfarenhet som lärare spelar naturligtvis också in. 

 

Ändå kände jag mig repig igår. Kände behov av en liten paus, om än inte i desperat behov. Det har ju bara gått en månad av mitt vikarierande på halv tid men det blev alla söndagar i den månaden. Det var inte tänkt så men det blev så.

 

• 4 augusti var det två gudstjänster där jag hade i uppgift att vara på plats men inte mer. Kollegan som flyttade ansvarade för gudstjänsterna och jag skulle liksom representera och kanske formulera ett Tack – typ.
• 10-11 augusti var det på lördagen en Dop- och en Vigselgudstjänst innan Gudstjänst med nattvard i Älvsby kyrka på söndagen.
• 18:e var det tänkt att jag inte skulle ha ansvar men det blev ett inhopp för krasslig kollega – Gudstjänst utan nattvard i Älvsbyn.
• 25:e – igår – var det helt enligt plan två gudstjänster satta på mig liksom de två dopen på lördagen och de två begravningarna på fredagen innan. Inga överraskningar.
• 1 september är det två gudstjänster planerade på lilla mig – Gudstjänst med nattvard i kyrkan och sedan ett äldreboende.
• 8 september – också enligt plan – två Gudstjänst med nattvard i Älvsbyn respektive Vidsel.
• 15 och 22 september är det inte jag men sedan tre helger på raken.

 

Planen var alltså två helger, en ”frihelg” och sedan tre helger innan två helger utan några uppgifter för att skapa volym för resa till Kreta. Så var det tänkt och inga problem egentligen annat än att ”frihelgen” den 8:e försvann. Att det blir så är något man får leva med.

 

Men nu har det så att säga gått att ”byta tillbaka” så att jag får predikopaus 1 september. De som regelbundet firar gudstjänster i Älvsby kyrka ges time out från det enahanda vilket de naturligtvis inte far illa av.

 

Beror detta på lata kollegor?

 

NejNejNejNejNejNejNejNejNejNejNejNejNejNejNej!

 

Församlingen har vakanser. Folk har haft semester. Därför kom sensommarens och den tidiga höstens helger att i stor utsträckning sättas på mig – också Veckomässorna på onsdagskvällarna. Det var det som hände den 18:e som gjorde sviten så kompakt – och det justeras ju nu till helgen.

 

Vad har efter mina gräsliga funderingar i förra inlägget hänt förutom det jag nu berättat?

 

Primärhustrun fyllde år som planerat vilket firades på torsdagen. Dagen innan anlände den yngre av hennes äldre bröder med hustru efter att ha gått i fjällen och varit på Lofoten. Barn och barnbarn kom om torsdagen men övernattade inte och svågern och svägerskan reste söderut på lördag. Vår yngste kom på lördag-söndag för att plocka bär och det skall jag också göra fast idag. Han och hans mamma hann igår i regnet på Arkeologins dag ta del av ett event där man redovisade en del undersökningar man gjort i villaområdets omedelbara närhet: De gravhögsliknande högarna på Selholmen är natturligt jox. Anledning att skriva om övre Norrlands historia saknas (ännu).

 

Nu lunch och sedan blir det Stigge i blåbärsskogen!

 

 

---

* Det heter Gudstjänst med nattvard men är lite olika. I Älvsby kyrka är det i själva verket vad som i 1986 års Kyrkohandbok kallades Högmässa, i Vidsel en Söndagsmässa. Alltså lite olika men med samma beteckning.