jag heter mooggá!

 

Blogga om vad?

 

Såhär en onsdagskväll i Hemavan har jag några blogguppslag i tankekörteln. Runt alla svävar frågan Är detta intressant för min läsekrets?

 

Just den tanken har jag tidigare här på bloggen då och då meddelat: I det skiter jag högaktningsfullt! Jag skriver det jag skriver för att jag vill det, ingen annan anledning.

 

Så – vad tycker jag är intressant idag?

Svar: Fyra saker – förutom annat i ett inlägg som också kunnat heta fjällvecka 19 3. Sakerna är jag heter mooggá, valet i israel, tro och politik samt postnord och kyrkan. Fyra ting på tapeten lite varierat i det verkliga livet och i det flöde jag ser på så kallade sociala medier eller annorstans.

 

Barnbarnet Lisa är 1 år och 10 månader. Som sina äldre kusiner Tyra och Adrian är hon en riktig surrdosa. Lillkusinen Ava som är året yngre har ännu inte arbetat sig upp till den statusen men givet att genetiken spelar roll är också hon en stjärna på uppgång.

 

Lisa surrar alltså på men det är inte alltid, faktisk ganska sällan, som man förstår vad hon säger. Fågelboken med ljud kommer hon med och skall ornitologa i men inte kring vadsomhelst. Sjö- och simfåglar duger inte. Inte heller mesar och finkar. Det är uuggá som gäller! Bilder på och läte från berguv, lappuggla, pärluggla och så vidare är uuggá-sidorna som hon är intresserad av. Allt annat är flyktiga svalor.

 

Hon kan säga moomo och menar då min primärhustru som är Lisas hulda moders moder. Bokstaven f med vokalväxling är inte lika lätt men igår kom det: mooggá. Blick och pekfinger gav vid handen att det var mig hon åsyftade. Pinsamt snarlik uuggá men hjärtevärmande i alla fall.

 

Idag vrålade solskenet ner från en klarblå himmel. Redan på förmiddagen drog föräldrarna till pisterna. Lisa sysselsatte på olika sätt oss äldre fram till lunchen vid 11-tiden och efter den avvek moomo till backarna och mooggá hade barnbarnsvakten. Lindrig syssla. Tösen somnade i vagnen strax efter 12 samtidigt som promenerandet började. Efter en timme var vi tillbaka men hon fortsatte sova och jag satt småmysande i solgasset. Efter ett tag en promenadrunda till innan jag tyckte att tillvaron var onödigt enahanda. När hon sovit i 2,5 timme väcktes hon av sin grymme mooggá så att hon skulle få i sig ett mellanmål.

 

Små barn sätter ibland språknivån för fler än sig själva. Keckarpaka och katafontelelog är exempel på glosor från den egna barnhögen. Framgent kommer jag nu att heta mooggá och fågelboken uuggá-dito.

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0