εν Πυθαγόρειο 1/18 – de aderton

Det är ju som ett begrepp, det där de aderton. Avser Svenska Akademin i all sin högstämda glans. Reporna i den lacken har stått som spön i backen denna vår. Det började med avslöjat tafs som man inte tog på allvar vilket några tyckte var tjafs och hafsade sig ut ur det hela. Samtidigt ville en del andra med full krafs klösa sig kvar och tysta ner det som tafsades. Resultatet är att de aderton är inte längre aderton.

 

Men vi är aderton i grupp som visar sitt snille och sin smak genom att tillsammans resa till Samos. I tidigare blogginlägg har jag mer omständligt berättat om syftet och tanken med resan. Upprepar mig inte här.

 

Alla de aderton var på plats i utrikeshallen på Arlanda morse klockan 4. Ett litet spännande ögonblick eftersom folk rest ner på olika sätt, dagar och skilda tider samt att 04.00 är ett klockslag förenat med viss försovningsrisk. Alla var på plats, intjeckningen gick bra, säkerhetskontrollerna likaså. Folk skaffade sig till och med frukost innan vi klev ombord på planet som lämnade startbanan strax efter kvart över 6. Nu är klockan kvart i 9 och jag skriver detta mest för att ha något att göra.

 

Detta att ha något att göra finns det många lösningar på. Läste gjorde jag ett tag strax efter start. En rejäl tupplur tog jag sedan – natten hade ju varit kort. Och nu skriver jag. Ingen av de andra i vår grupp hamnade bredvid mig så aktiviteten småprata med kan det inte bli frågan om.

 

Barn – det sitter barn på min rad och många fler finns i planet – tittar på film eller gör annat i sina plattor eller paddor eller vad det nu heter. Någon typ tre år har nått nivån springa-fram-och-tillbaka-i-mittgången. Fungerar också bra.

 

Såhär långt kommen skrev jag inget mer medan jag satt på planet. Nu är uret 22.30 lokal tid nere på Samos när jag fortsätter att skriva på detta inlägg i kategorin Speciella resor.

 

Vi gjorde en programändring det första vi gjorde. Jag insåg där jag satt i mitt flygplan att när vi kommer fram och fått i oss en lunch har de flesta varit, efter en kort natt, igång i mer än 8 timmar. I normalfallet räknas sådant som ”full dag” och kanske är det en poäng att tillämpa den normaliteten också nu,

Det tänkta programinslaget direkt efter lunch fick utgå- vilo- och rekreationstid anbefalldes fram till dem infoträff resebyråbolaget TUI skulle ha kl 17.

 

Det var ett vist drag! Ofta blir man, i alla fall jag, euforisk när saker gått vägen utan macklemang men alla går inte igång i sådan eufori. De behöver egentligen vila – kanske jag också – så om de luras till aktivitet slår det tillbaka.

 

Men när jag är euforisk blir jag aktiv –det är ju mitt problem.

Efter lunch traskade därför iväg att vila iväg för att rekognosera en del inför veckan som kommer. Ett rejält promenad alltså! Förbi och in i ett par tre kyrkor för att fundera över om de skulle kunna fungera som ”undervisningslokaler” också under denna vuxen-resa. OK! Sedan in till själva Πυθαγόρειο för att se om vår lära-känna-staden-uppgift fortfarande håller. Det gör den! Resebyrån för en önskad tur till Efesos och Marias hus var siesta-stängd och kommer därför att besökas i morgon. Sololjeinköp liksom inhandling av badskor gjordes.

Sedan tillbaka till hotellet för TUI-information.

 

Vi ber Tidegärden i vår vuxengrupp!

Jag presenterade formen vid en förträff. Gruppen ville prova. Runt klockan 18 bad vi alltså Vesper i den lilla ortodoxa kyrka som finns 30 meter från hotellet. Ikväll bad vi Completorium vid pool-området.

Efter detta skickades alla i säng – så kan man inte göra med vuxna men alla var trötta – med uppgiften att fundera över sitt personliga släktträd. Inte då så att man härstammar från farfars farmors halvbror syssling utan mer om vilka personer – verkliga, nutida, påhittade, historiska, fantiserade – som gjort mig till den jag är, att jag anser som jag anser och känner som jag känner. Resultatet skall givetvis inte redovisas utan är var och ens personliga sak att eventuellt dela med någon om man så vill. Ökad självkännedom är målet.

 

I morgon skall vi, efter en exkursion in i Πυθαγόρειο, jobba vidare med ”kyrkans släktträd”.

 

Belåten lägger jag denna dag till handlingarna.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0