mindre livskraft

Om det finns någon över åren trogen och därtill minnesgod Bloggläsius eller Bloggläsiös kan det vara så att det hos denne eller denna finns en erinran att jag runt nyår näst intill varje bloggande år skrivit om ungdomslägret Livskraft som genomförs å Älvsby folkhögskola runt årsskiftet. Inte sällan har jag rikeligen och mångordligen refererat och kommenterat saken, därtill i vänlig och uppskattande ton. Jag hoppas att samma tonfall också har kunnat skönjas när jag på augustikanten några gångna år berättat om Konfafotboll eller vid andra tillfällen skrivit om något ”ungdomligt”.

 

Jag har liksom gett mig kissemissen på att göra så – alltså se på och skriva om kristen ungdomsverksamhet i positiva ordalag. Nästan ingen annan gör på det viset. I alla fall inte bland gamla uvar som jag. Inte ens bland de flesta kyrkliga yngre ruggugglor. I vart fall inte i den omfattning jag tycker så skall ske. Egentligen är det en lite smula jätteskandalöst. Ungdomar säg mellan 14 och 24 är ju faktiskt ganska många människor. Jag upplever att kyrkan inte busvasst ger sig i kast med dessa på sjuttioelva olika sätt. Visst budgeteras det och visst finns det lokaler och personal men drivet saknas. Eller ”nöden” som di gamle brukade uttrycka det.

 

Fast kanske är det ändå främst bland präster jag saknar detta nämnda driv. Pedagoger och andra ledare jobbar nog på utav bara den men jag kanske inte ser det – lätt yrkesblind som jag är. Ett minns jag i alla fall att när jag själv var ung och när jag var en yngre präst än jag är nu så tog även prästerna del i det många gånger obekväma kvälls- och lägerarbetet med tonåringar. Det tycker jag var bra då och tror det skulle vara bra nu – inte minst för prästerna själva.

 

Lägret Livskraft har i vart fall gått av stapeln men i mindre utsträckning denna gång. Inte så att lägret hade färre deltagare. Tvärtom. Frågan är om det inte var ålltajmhaj detta år. Om lägret kan man läsa här.

 

I år var min närvaro mindre än tidigare. Kvällsmässor och annat var lagt på andra så mitt enda uppdrag blev att leda ett litet tvådagarsseminarium kring Livets frågor. Samtal kring vad några 18-plusare ville prata om. Alltså inte något bestämt möjligt att planera i förväg utan snack efter en inventering hos deltagarna av vad som kändes aktuellt. Min roll var att leda och stimulera ungdomarnas tankeutbyte samt i viss mån med skott från höften bidra med andra infallsvinklar, nya klargörande och tillkrånglande fakta. Vad deltagarna tyckte får väl utvärderingarna visa. Jag tyckte i alla fall att det var kul.

 

Presentationstexten till mitt seminarium finns i två former – nedan. På Bibelvetenskapliska pratar man om att man ställs inför olika läsarter när man har två eller flera varianter på samma text. Detta är något mycket vanligt och forskarna och funderarna söker när så är fallet klura ut vilken av varianterna som är (eller är närmast) den text författaren faktiskt skrev samt vilken (vilka) som tillkommit i andra hand och i så fall varför. Sådant detektivarbete kallas textkritik och jag tycker exe-get som jag är att det är en mycket intressant verksamhet.

För att egga min läsekrets utmanar jag därför alla Bloggläsiusas och Bloggläsiöser att söka utröna vilken av texterna A och B som är min ursprungliga text och vilken som kom att stå i programfoldern samt hur man resonerat när man ändrade originalet.

 

A: Detta är seminariet där allt är möjligt - åtminstone att prata om. Det finns kanske inte svar på allt, men tillsammans kommer vi tackla de frågor och situationer som livet ställer oss inför, deltagarna bestämmer! Vi ser på saker, bedömmer utifrån Bibel och tro, och funderar på hur vi kan handla.

 

B: Detta är seminariet där allt är möjligt – åtminstone att prata om. Det finns kanske inte svar på allt vi kan ändå tillsammans tackla de frågor och situationer som livet ställer oss inför, deltagarna bestämmer. Livets mening, framtiden, rätt och fel, död, kallelse, sorg, tvivel, skam, skuld, dop, förtvivlan, Israel, sex, Jesus, bön, tro och vetenskap, andra religioner, bikt, nattvard – name it! Vi ser på saker, bedömer utifrån Bibel och tro och funderar på hur vi kan handla.

 

Bräk gärna ditt exe-get-iska resultat i en kommentar.

Kommentarer
Postat av: Tobbe

En exegetisk "sanning" är väl att den bearbetade versionen ofta är längre. Man lägger hellre till än drar ifrån. 1= din. 2=foldern

Å andra sidan är yttrycket "name it" i andra versionen ett sådant som skulle kunna komma från dina läppar (= ditt tangentbord) 2= din version, 1= foldern.

Ska jag komma till ett klart avgörande måste jag nog skriva en exegetisk kommentar på 500 sidor!

2013-01-03 @ 10:21:39
URL: http://torbjornlindahl.blogg.se
Postat av: Tobbe

Ytterligare exegetiska funderingar:

Utifrån din roll som folkbildare (och hur du brukar beskriva den uppgiften) så kan jag tänka mig att du skulle uppmuntra ungdomarna tänka fritt, dvs inte i förväg tala om vad dom kan tänkas tänka fritt om. Talar för att korta versionen är din.

Å andra sidan kan man tänka sig att de folderansvariga tyckt du var för långrandig och känt behov att av utrymmesskäl korta ner texten. Då och då har jag varit inblandad i olika "folder-arbeten". Att texter måste förlängas sker aldrig, men ofta att dom måste förkortas. Slutsats: den längre är din.

Alldenstund du understundom har en tendens vara något detaljrikt utredande i dina utläggningar(något som dina läsare ibland märker av)så frestas man också tänka att längre versionen är din.

Med hänsyn till det i denna kommentar framförda kan jag nog sägga att en måttlig besvikelse skulle komma över mig om den längre är din.

2013-01-03 @ 20:28:59
URL: http://torbjornlindahl.blogg.se
Postat av: bloggaren själv

Med småleende tillfredsställelse tar jag del av Tobbes två funderingar fram och tillbaka. Finns någon annan läsare som har någon idé?

2013-01-04 @ 00:41:07
Postat av: Tobbe

Väntar spänt på svaret!

2013-01-04 @ 07:37:19
URL: http://torbjornlindahl.blogg.se
Postat av: Bo Rydén

Min gissning är att den längre texten är din av det enkla skälet att jag tror du kan stava till "bedöma" :-)

(Leg språkpolis och messerschmitt)

2013-01-04 @ 12:38:46

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0