stigstrombergsson

Jag fick ett mail av em mamma med uppgift om att ni – ungdomar – ville att jag skulle välja mellan tre ämnen och sex fredagar på Fredagsfeber. Utifrån detta anar jag en förhistoria med lägret Livskraft men också en mittinattenSMSande från ett par nattsuddiga typer. Ett ämne i SMS-frågorna var samma som det det blir ikväll – alltså om gärningarnas roll för att man skall komma till himlen alias frälsningen.

På den frågan finns två svar:
Gärningarna spelar ingen roll alls!! och
Gärningarna spelar all roll i världen!!

Först dock lite om gärningar i allmänhet
De är – tänker vi lätt – av två slag: onda och goda.
Onda gärningar är då sånt som medför ondska, lidande, trasighet i en eller annan form.
Goda gärningar är då motsatsen som skapar lycka, hälsa, lindring, helhet.

Är vi troende lägger vi till:
Goda gärningar är sånt som drar åt det Gud vill, sånt Gud uppmanar eller befaller.
Onda är sådant som går emot Guds vilja, trotsar Guds bud och förbud.
Fast då gäller det förstås att veta vad Gud vill och inte vill…

När vi värderar och väljer det vi gör rör vi oss på fyra fält.
Finns det regler, lagar, bud eller annat om detta? Här värderar olika människor regelsystem olika. För en del är till exempel Bibeln viktig men den kan vara helt oviktig för andra – utan att de för den skull bär sig sämre åt eller gör mindre gott.
Hur är situationen? Att tillfoga smärta för att bota kan vara rätt i ett läge men fel i ett annat – typ. ”Synnerligt grov misshandel” är – ett annat exempel – värre än grov misshandel hörde jag om på TV igår. Synnerligt grov handlar det om när av äldre, barn, funktionshindrade misshandlas även om det inte är fler eller hårdare slag och skador än två 20-åringar emellan.
Vilken är avsikten? Blev det fel fast jag ville väl är lindrigare än om man planerar att göra fel.
Vad blir/blev följden av gärningen? Vad leder det till för konsekvenser.

Dehär fyra leden automatanvänder vi när vi tar beslut om att göra si eller så, avgöra vad som är rätt och fel, gott och ont. Men olika människor kan ha olika tyngdpunkter i olika frågor.

Nu tillbaka till frågan om
gärningarnas roll för att man skall komma till himlen alias frälsningen

Här är de onda gärningarna inget problem.

Alltså de gärningar som står i strid med Guds väsen, Guds vilja och Jesus som exempel. Att de leder fel och håller en i fel läge är självklart. Likaså att det är de man skall omvända sig från, bekänna och ta emot förlåtelse för.

Vilka gärningar det är – brukar kallas för ”synder” – kan vara ett problem.
Dock hjälper Gud en på traven genom att göra ens synder tydliga.
Dels genom Bibeln där vi lär känna Guds vilja och Jesus som exempel – något som vässar samvetet och förstärker insikten. Bibel och förkunnelse blir därför viktigt.
När det inte funkar tar Gud till tjuvknep och låter ibland en människa falla platt i en synd. Alltså sådär att det som inte gick att förklara bort. Att människan faktiskt fattar att nu sket jag i det blå skåpet. Moralisk genomklappning etc.
Men att bedöma de onda gärningarnas roll för frälsningen är som sagt inget problem. Att fatta att de är ett problem är ju helt oproblematiskt – om man inte är helt väck.

Värre är det faktiskt med de goda gärningarna.

Deras roller i våra tankar kan vara riktigt luriga.
Goda gärningar är ju enligt Guds vilja och drar åt det håll Gud vill. Borde rimligen vara något positivt. Och det är de för dem som gärningarna blir till nytta för – givetvis. Och därför skall de göras!
Men om den som gör gott menar sig gjort så gott att han eller hon så att säga förtjänar att Gud är nöjd så blir det fel. För så gott var det ju inte. Det fanns ju fortfarande pengar i börsen sedan man gett 5, 50 eller 500 till Röda korset för hjälp till Haiti. Insamlaren står vid OKQ8 där vi köper godis, hyr film samt framför allt tankar onödiga miljö- och skapelseförstörande dyra snömaskiner – typ.
Allt som inte är 100% är mindre än 100% och med mindre än 100% är Gud inte nöjd. Gärningarna spelar därför ingen roll för att vi skall nå Gud. Snarare är de hinder eftersom…

…gärningarna får oss att tappa fokus på vad Gud gör och gjort!

Dock – och detta är viktigt – Gud räknar bort våra onda och goda gärningar och väljer i stället att räkna med det Jesus gjort för oss. Alltså levt, lidit, dött och uppstått. Han blir den bridge over troubled water som vi får använda, lita på, tro på. Det gamla kristna ordet nåd – på latin gratia – alltså. Där skall vi ha vårt fokus, vår grund för att räkna oss som frälsta, räddade, befriade.

Gärningarna spelar alltså ingen roll och 
samtidigt spelar de all roll i världen!

Våra gärningar mot varandra avslöjar halten av vår tro.
Tro utan gärningar är död står det i Jakobs brev.
Gärningarna följer tron – eller ska följa.

I Johannes evangelium kapitel 3 vers 16 står:
Så älskade Gud världen att han gav den (=offrade) sin ende son,
för att var och en som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv.
Det handlar alltså om tro utan gärningar.

I första Johannes brev också kapitel 3 vers 16 står:
Genom att Jesus gav sitt liv för oss har vi lärt känna kärleken.
Också vi är skyldiga att ge våra liv för bröderna.
Det handlar om våra gärningar med Jesus som mall.

Ge liv för bröderna…
Din gudskärlek yttrar sig – ska yttra sig – i din människokärlek.
Du älskar inte Gud mer än du älskar den medmänniska du tål minst.
Gud frågar dig inte efter dina lovsånger eller din brinnande bön – möteskänsla.
Gud frågar dig efter sin solidaritet, ditt stöd, din kärlek till dina medmänniskor.