stigstrombergsson

Denna kvälls djupsinnighet kan formuleras på följande vis*:

......................................................................................

I fredags var jag och madammen i mitt liv på utflykt till stifts- och residensstaden. Huvudavsikten med resan var att hämta hem en ny stereoljudmaskinsuppsättning som min bättre hälft beställt. Den gamla Pioneer-anläggningen har med året hemfallit åt sporadiskt ljudbortfall så spenderarbyxorna togs fram ur garderoben för att inhandla CD-spelare, förstärkare och högtalare. Skivspelare för våra gamla vinylskivor togs dock inte denna gång. Slösarbrallorna är ju inte hur vida som helst.

I staden gjordes ett snabbt ärende till stiftskansliet. Därefter gicks det på bok-rea varvid jag införskaffade trenne böcker som jag vad det lider kommer att återkomma till under kategorin Predikaren 12:12.

Sedan gick vi på restaurang för att käka middag. Uret var då ungefär 16:14.

Väl sittandes vid ett bord beställde jag en maträtt jag vet att jag tycker om. Det var föresten Kina-krubb och då blir det alltid friterade scampi med sötsur sås. Madammen beställde en något annat och innan alltsammans kom på bordet inställde sig hos mig - som så ofta i liknande situationer - känslan: Valde jag rätt? Tänk om något annat är godare? Hennes till exempel?

När vi somras köpte bil - vilket vi borde väntat med till nu - tänkte jag när jag körde hem:
Borde jag inte tittat lite till? Tänk om det fanns ett bättre köp? Någon annanstans?

Och så är det.

Vid hart när varje val finns ett alternativ. Inte bara som känsla utan finns säkert.

Till varje beslut hakas ett tvivel!! Inte sällan välgrundat**.

Till varenda händelse finns en baksida!! Ofta flera.

Kolla bara detta:

För en tid sedan rådslog jag med tre andra personer om att vi tillsammans skulle resa på ett Paulus-symposium i Uppsala längre fram i mars. Kumpanerna - alla präster - utverkade av sina arbetsgivare att de skulle få det hela som fortbildning. I mitt fall anser arbetsgivaren att fortbildningspengar inte blir rätt använda för att ytterligare förstärka min Bibelvetenskapliga kompetens - en bedömning jag accepterar och tycker är rimlig. För mig blir det därför att plocka resa och logi ur egen ficka. Det känns helt OK eftersom exe-get-ik är min hobby . Och en hobby måste ju få kosta. Två av kumpanerna var dock för sena med att anmäla sig och fick inte plats så vi blir bara två som far.

Paulus-symposiet går av stapeln måndag-tisdag den 23-24 mars. Tågresan ner startar redan söndag kväll och natten mot onsdag är det resa upp. Alltså också tisdag kväll. Därmed kanske läsaren nu börjar ana vart detta inlägg bär hän.

Nähä!!

Men tänk efter lite!!

Tisdag kväll den 23 mars börjar serien LOST om. Och då sitter jag på tåget!!
Snacka om valets baksida. Delad med min medresenär, hon som tidigare när hon skrev kommentarer på min blogg använde den avslöjande signaturen LOST-fanet. Hanna Johnselius alltså. Länk till höger.

Det är 20254 minuter kvar till avsnittet vi missar börjar i TV4.

Och 124 minuter till kvällens komma-upp-på-banan-program: LOST: past, present and future.

---

*  Läsaren må här själv fylla i lämplig rubrik eller via bloggens kommentarfunktion ge förslag.

**  "Valet" av madam för livet är dock ett undantag från denna princip. Faktiskt helt tvivellöst.