halvtänkt
Kan du inte rita det du tänkt har du inte tänkt färdigt!
Det påståendet läste jag för en massa år sedan i en bok*. En ingenjör hade sagt det till sin hustru som funderade kring vuxenpedagogiska frågor. Troligen tänkte han då i mer ingenjöriska än konstnärliga kategorier och såg nog mer ritningar och flödesscheman framför sig än teckningar av hundvalpar - typ.
Jag har funnit att ingenjörens ord är sanna. Skall man vara hyfsat färdigtänkt i en sak bör man på något sätt kunna visualisera sina tankar. I vart fall om man tänker sig att presentera det man tänkt för andra till eventuell glädje och båtnad för dessa.
Tankarna kan givetvis bildbesättas på många vis. Det kan givetvis röra sig om klockrena bilder tagna med kamera. Eller streckgubbar ritade så att de samspelar med varandra. Eller diagram, rutnät och majndmappar. En enkel punktlista är givetvis i någon mån också en bild. En tidsaxel är ett illustrativt redskap jag ofta använder. Och en karta. Samt en bro**.
Att jag skriver detta beror på att jag (ännu) inte riktigt kan rita upp mina funderingar kring hur jag fattat den palestinska kristna befrielseteoligi jag skrev om i inlägget läsa om tvärt. Ej heller hur den i sin Bibelanvändning påminner om respektive skiljer sig från till exempel Latin-amerikanska motsvarigheter. Gissningsvis kommer jag någon regnig dag fast jag är ledig att bege mig till min arbetsplats för att där å en vajtbård söka skissa upp det hela och sedan fotografera tavlan. Den som läser får se.
* Boken heter Det pedagogiska ledarskapet och författaren Siv Their.
** Eventuella läsare som tidigare varit elever på folkhögskolan och drabbats av min framfart på Svenska kyrkans grundkurs eller i Religion A eller i andra sammanhang torde såvida de inte lyckats förtränga alltsammans med rysningar dra sig till minnes den ensidiga pedagogiska trefalden tidsaxel - karta - bro som jag lutar mig mot i hart när alla sammanhang.
