stigstrombergsson

Det är ett rejält tag sedan exe-get-en bräkte till.

Vad gäller det första torde brist på uppslag vara den närmaste orsaken. Visst skulle jag kunnat skriva om att Micke Jackson dött men det har ju alla andra medier inklusive en del bloggar berört. Den gångna Almedalsveckan i Visby skulle jag ha kunnat beröra men jag har som inga åsikter om den.

Den andra fetstilade satsen ovan är värd en egen kommentar. Det är faktiskt nu många många dagar sedan jag skrev något som i en mer snäv betydelse skulle kunna anses ha beröring mot Bibelvetenskap - exe-get-ik på högskolesvenska. Att exe-get-andet hamnat i träda tror jag beror att när mitt försök förra hösten att återlära mig hebreiska kollapsade kom det hela av av sig och det blev annat jag läste och funderade över. Bibelvetenskapen kom på undantag - typ. I vart fall i anslutning till bloggen.

Nu är det så att devisen en gång exe-get alltid exe-get givetvis gäller. Det sätt att förhålla sig till Bibeltexten som jag i det sammanhanget har har jag ju också i andra sammanhang. Det medförde att april-läsningen av Jonas Gardells bok Om Jesus gav tankemödor i exe-get-ikens gränsland och den Bibelanvändning som boken När tiden tar slut visade på får ju en Bibelvetenskapare att rysa med alla fyra cylindrarna. Vårens höjdpunkt var dock det Paulus-symposium jag hade möjlighet att delta i i mars och om detta skrev jag som pliktskyldigast under rubriken Paulus 2000 år 1 samt 2 och 3 i direkt följd.

Kanske ger kommande höst tillfälle till (minst) ett exe-get-iskt grönbete. Redan i höstas när jag var på exegetiska dagen samt i samband med Paulussymposiet nu i vår informerades om att den exegetiska dagen hösten 2009 skulle ha Moseböckerna som tema - de fem böcker som heter Pentateuken på fackmannamässigt fi(ko)nspråk. I mitt sinne låter detta intressant och i mitt minne finns insikten att jag får ut mer av tockendäringa föreläsningsdagar om jag försöker läsa på lite innan. Således klickade jag på länken böcker om allt här till höger och botaniserade lite för att se om det skulle kunna finnas någon intressant litteratur i ämnet. Långt mer än sjuttioelva titlar fanns att välja bland och via lokalbibblan beställde jag en modern kommentar till (till att börja med) första Mosebok.

Men först en kanske ovidkommande utvikning:

I min ägo har jag min hulda moders exemplar av Sveriges historia för folkskolan av Carl Grimberg. Det rör sig om åttonde upplagan tryckt 1932* och är den första delen omfattande tiden till Karl XII död enligt försättsbladets text.

Det är onekligen en intressant läsning både om man betänker vad som skildras och vad som inte omnämns. Det är Sveriges historia som skildras men i skildringen av till exempel Kalmarunionens upplösning, dragkampen efteråt med Danmark både om självständigheten och dominansen i Östersjöområdet, Reformationen och Trettioåriga kriget präglas av den nationella och patriotiska hållning som rådde i landet för hundra år sedan. Det blir alltså två saker jag läser - minst: det som hände när det hände samt en senare syn på händelserna. Och frågan är om det inte främst är det senare jag läser - egentligen.

Tillbaka till inläggets huvudspår kan alltså sägas att exe-get-ik - alltså Bibelvetenskap - har släktskap med detta resonemang. En Bibeltext berättar ju om saker som hände men eftersom den är skriven senare, ibland långt senare, blir det ju skrivarens eftervärldsuppfattning om händelserna jag egentligen möter i texten. Som vanlig Bibelläsare - vilket är en god och nyttig sysselsättning - tacklar man inte texten riktigt på det viset. Ofta läser man då så att man ur händelserna söker en direkt betydelse för livet nu, en mall, en tröst, ett handlingsmönster. Det är OK att göra på det viset. Helt OK. Men det finns en risk i det. Risken att så läsa in sina egna tankar i texten att det texten säger går förlorat. Eller att man om texten inte säger en något eller förefaller säga sådant man inte gillar så ratar man den, förpassar den in i någon sort skräpkammare - typ.

Som balans till det vanliga Bibelläsandet söker i exe-get-iken forskare kartlägga vad författaren till en Bibelbok hade på hjärtat. Det är författarens syn i skrivögonblicket Bibelforskaren vill åt och i detta sitt arbete är forskaren också i ett sammanhang och ett ögonblick som sannolikt påverkar hans eller hennes resultat.

Därför lånade jag en ny kommentar till Första Mosebok för att se om en modern Bibelforskare en bit in på 2000-talet når andra slutsatser än förra generationens forskare vars rön jag fick ta del av under studietiden i Uppsala. Boken jag fick tag i var Genesis av Bill T Arnold som nu är är nu genomläst och befunnen synnerligen intressant! Verkligen!!

Till att börja med var den kortfattad. Första Mosebok behöver 51 sidor i min Bibel och 85 sidor i Biblia Hebraica Stuttgartiensia**. Vidare består den av 50 kapitel med sammanlagt 1531 verser och kommentaren behöver 389 sidor för att ro igenom detta***. Detta kan man jämföra med R E Brown som tar drygt 1200 sidor på sig för att gå igenom Johannesevangeliets 879 verser fördelade på 21 kapitel på 31 sidor, 66 i Novum Testamentum Graece. Förstamosebokskommentaren är mycket ytligare alltså. Men ändå bra och intressant!

En intressant sak ur högen blev då en viss klarhet i hur exe-get-iken utvecklats på de trettio år som förflutit sedan jag studerade Gamla testamentet i Uppsala. Dåförtiden slogs exempelvis många mynt av vad som kallades traditionskritik, formkritik och redaktionskritik och hela fem-moseboks-samlingen framställdes som på ett intrikat blixtlåsliknande sätt hopsydd av tre eller fyra olika från början skriftliga källor, färdigställt under fångenskapen i Babel kanske runt år 500 före Kristus, eventuellt lite senare. Sedan dess har arbetet med texterna tydligen rullat vidare och nya vetenskapliga betraktelsesätt och infallsvinklar använts. Mer material från det gammaltestamentliga Israels omgivningar och grannfolk har kunnat vägas in och alltsammans leder till att (åtminstone) Arnold menar att Första Mosebok är jämnårig med de första stora skriftprofeterna, sammanställd i Jerusalem på 800-talet före Kristus. Bara som ett exempel på hur forskningen går framåt och nya slutsatser kunnat dras. Åtminstone av den aktuelle forskaren i en kommentar avsedd att vara översiktlig och inte kräva kunskaper i hebreiska av sin läsare.

Genesis av Bill T Arnold var alltså lånad via bibblan och fick i den tidigare värmeböljan följa med till badstranden ett antal gånger. Via bokus kan den beställas till det facila priset av 199 slantar + frakt - en frestelse jag funderar på att pladdask falla för.

**  Biblica Hebraica Stuttgartiensia är alltså grundtexten - i detta sammanhang inte läst.

***  På dessa sidor finns dessutom hela Första Mosebok i engelsk översättning.