stigstrombergsson

Att om söndagsmorgonen när hela familjen fortfarande sussar kunna sitta vid tangentbordet och färdigställa under gårkvällen påbörjade skriverier är riktigt mysigt. Publiceringstiden för detta inlägg (kan läsas nedan) kommer inte stämma ens ungefär med skrivtiden då författandet skedde medelst en bärbar dator med senare efterföljande flyttning av fil genom USB-minne för publiceringen med hjälp av annan maskin. Nåväl - till saken!!

Denna helg bär i Svenska kyrkans Evangeliebok och kyrkoår rubriken Vårt dop.
En av de texter som läses i kyrkorna är plockad ur Bibelboken Apostla-gärningarna. Noga bestämt handlar det om kapitel 8 och där verserna 26-39. Särskilt intressant i det sammanhanget blir vers 37. Här må nu bloggläsaren plocka fram sin Bibel och leta upp versen. Jag gör därför en paus i fram-ställningen så att läsaren kan göra detta.

---

---

Fuskis!!!
Fram med din Bibel nu!!!

Leta upp Apostlagärningarna 8:37!!!

---

---

---

Har nu läsaren följt instruktionerna finner denne, vare sig det är en han eller hon, att versen 37 saknas och vers 36 följs direkt av vers 38. Ser du icke detta kolla noga en gång till.*

Vad är det här för en dj-a Bibel! Den är ju inte ens komplett!!
ropade en konfirmand som för många år ställdes inför samma uppgift - en uppgift jag regel-mässigt brukar dela ut till människor jag har att göra med i olika kurs- och utbildnings-sammanhang. Fler än den konfirmanden brukar bli frustrerade även om de flesta inte ger sina känslor dylik kraftfull språkdräkt.

Men det är bara att konstatera: Vers 37 saknas!! Sådetså!!

Fast en gång måste den ju ha funnits och getts nummer 37 av den som numrerade verserna - något Bibelboksförfattarna inte själva gjorde utan skedde senare. Versnumreraren under medeltiden var rimligen inte så korkad att han - här är det knappast en hon - gick direkt från 36 till 38. Han måste där ha sett ord som nu är borta. Då stod det alltså något där - men inte nu.

Lite fakta: I alla handskrifter till Apostlagärningarna från antik tid finns frågan i vers 36: Vad hindrar att jag blir döpt?? Agerandet - alltså stopp på vagnen, ned i vattnet och dop - i vers 38 står också i alla handskrifter. Men i några få skrifter av lite yngre datum i västra delen av Medelhavsområdet har någon gjort ett tillägg och skrivit in ord som senare kom att bli vers 37.

Gissningsvis har det gått till så här:

Någon som läste en handskriven variant - enda möjligheten under antiken - tyckte att frågan Vad hindrar att jag blir döpt?? saknar sitt naturligt uttalade svar. Läsaren ifråga kände frågan som den fråga var och en som skall döpas alltid ställer vid sitt dop, riktad till den som döper. Läsaren fattade alltså saken så att Apostlagärningarnas författare - Lukas - genom att ställa dopfrågan givetvis underförstod dopordningens svar, ett svar välkänt för alla kristna/döpta. Det svaret löd dåförtiden: Om du tror av hela ditt hjärta kan det ske. Efter döparens svar bekände då dopkandidaten : Jag tror att Jesus Kristus är Guds son! Och då blev det dop av.

De aktuella välkända följdreplikerna skrev någon läsare av någon Apostlagärning för säkerhets skull in i marginalen. Och när skriften senare blev nött och därför kopierades för hand kom kopiatören eller kopiatösen att flytta marginalnoteringen in i löptexten. Och vips så fanns det två varianter på berättelsen om etiopierns dop - en grundvariant bara med hans fråga och en annan så kallad läsart med lite mer dialog. Och då det skett i väst kom tillägget med i översättningar till latin och därmed in i den latinska Bibeln - Versio Vulgata - som var Bibelversnumrerarens vardagsBibel. Och numreraren fick användning för sin trettiosjua.

Men kan det inte gått tvärtom? Att det stod från början men tappades bort??

Näppeligen? Av två skäl:

De flesta och bästa handskrifterna saknar svarsdialogen - en viktig så kallad yttre anledning.

Det finns inte heller någon anledning att stryka orden om de stått där från början och på så sätt skapa en lucka eller ett hål i resonemanget. Däremot - vilket jag beskrivit - kan man frestats att fylla luckan, räta ut vad man upplevde vara ett frågetecken och på så sätt förbättra texten - alltså något av inre anledningar.**

Vad hindrar att jag blir döpt?? är frågan i fornkyrkans dopordning och också för etiopiern.***

Om du tror av hela ditt hjärta kan det ske! är kyrkans svar och uppmaning. Tro.

Jag tror att Jesus Kristus är Guds son! anger vad den tro tror som räcker för dop, för att man skall bli, vara, räknas, räkna sig som kristen. Här saknas dogmatiska finlirerier kring arvssynden, treenigheten, nattvarden och allt möjligt annat. Givetvis betyder inte detta att sådant är oviktigt. Den uteblivna Bibelversen beskriver bara vad som är viktigast och nödvändigt: Jag tror att Jesus Kristus är Guds son!

Tänk vad det kan stå viktiga saker där ingenting står!

*  Har läsaren Karl XII:s 1700-tals-Bibel i original eller faksimil finns versen. I alla senare svenska översättningar ska den vara borta.

**  Textförändringar av olika slag är väldigt vanliga i litteratur från antiken och Bibelns böcker är i det avseendet inga undantag. Ibland är förändringarna förbättringar, ibland misstag, ibland obegripliga, som regel betydelselösa. Då det finns cirka 5000 handskrifter och textfragment till större eller mindre delar av vad vi kallar Nya testamentet och inte två av dessa är exakt likadana blir det ett spännande deckarjobb att försöka klura ut hur autografen, alltså originalet, var formulerat. Men som sagt: Varianterna är som regel helt betydelselösa.
***  Samma ganska speciella ord för hindrar finns också när Jesus säger: Låt barnen komma till mig och hindra dem inte - något som utifrån en exe-gets bräkande innebär att också den texten anspelar på dopet.