stigstrombergsson

Detta är det tionde blogginlägget om resan till Prag.
Inläggen utifrån resan har snarlika rubriker: Praha + en romersk siffra.

Torsdagen 1 i 11 var sista dagen i Prag men första gången vi fick tid att på egen hand vandra i centrum i dagsljus och om den eventuelle läsaren tror att detta underlättade orienteringen vill jag omgående ta honom eller henne ur den villfarelsen. På kvällarna hade vi blivit fenor på att hitta men i solsken var vi blinda som fladdermöss och hela staden var vriden ett halvt varv fel - i vart fall enligt min skalle.

Vad gällde nu att göra??

Jo, givetvis att se sig omkring, beundra husfasader, återbesöka Karlsbron för att fotografera alla statyerna på densamma, handla en present till madammen och kanske hinna se lite mer till exempel judiska kyrkogården. Så var mina planer och de var i stor utsträckning samklingande med några andras så vi for till stan så snart det bara gick efter frukost och utcheckning från rummen.

Judiska kyrkogården stod först på listan men inträdet dit kostade 100 lokala slantar - alltså en svensk hundralapp. Det innebar att vi hoppade över den sevärdheten men inte av snålhetsskäl utan främst utifrån känslan att det judiska Prag är för viktig och för omfattande att bara kuta över på en dryg ½-timme eller så. Inträdet gällde ju förutom kyrkogården - avfotograferad genom ett titthål i muren - ett par tre viktiga synagogor och ett museum och allt detta förtjänar nästintill en dags fokusering och får därför vänta till nästa gång jag besöker Prag. Att då dessutom ha kvar en hel del turistiskt och kulturellt att förstagångentillsammansuppleva med henne som jag då vill resa med är både riktigt och vettigt.

Franz Kafkas födelsehus passerades utan att vi hade letat efter stället. Vi gick över älven på bron strax nedströms - norr om - Karlsbron och vandrade genom mysiga kvarter på västra sidan om vattendraget. Tillbaka till östsidan tog vi Karlsbron som avfotograferades efter alla konstens regler. Sedan var det dags för inköp.

Inköpet jag planerat göra gällde främst en gåva till madammen i mitt liv - något jag brukar göra när jag befinner mig utomlands utan henne. Inköpen är dessutom - jag påminner läsaren om att jag i tidigare inlägg beskrivit mig själv som föga fantasifull och fyrkantigt oföränderlig - av den prognosbara arten att ett av barnen frågade när jag skulle fara:
Vad sorts ... ska du köpa till morsan denhär gången då?

Alltsammans började egentligen under en resa till Guatemala 1994 eller 95 - jag minns inte riktigt - då jag till henne köpte ett smycke i svart jade i formen av ett hjärta. I Paris några år senare köpte jag ett konstnärligt fotografi av en cykel där framhjulet deformerats till formen av ett hjärta. I Polen under sensommaren hittade jag ett hjärta likt det guatemaltekiska men i djupröd bärnsten. Allt detta hade väckt tacksamhet och trogen ett vinnande koncept var jag nu i Prag givetvis på jakt efter ett hjärta men denna gång i böhmisk kristall - som jag fann!!

Om kamrater som fått reda på vad jag letade och varför uppfattade detta romantiskt eller inte kan jag inte bedöma men jag noterade att de gärna biträdde mig i mitt sökande. Men det var jag som alldeles själv fann det jag ville ha i en affär i en gränd i Gamla staden.

Inköpta och klara bar det av tillbaka till hotellet där ompackning av väskor ägde rum innan vi med buss gav oss av till flygplatsen. Gruppen var upplevelsemätt och trött till den omfattningen att vilka billiga vitsar som helst tycktes gå hem. Så kom till exempel ordleken Det är lämpligt att dörren för vemodiga avresenärer är märkt Deppar-Ture att leda till skratt - om än inte hysteriska sådana.

Flyget gick mot Arlanda därifrån tåg togs till Uppsala för byte till nattåg norröver.
Fredagsförmiddagen den andar november ägnades åt kupévis arbete med kvalitétsfrågor och verksamhetsutveckling fram till ungefär lunchtid då tåget gled in på Älvsby station och resan var slut.