stigstrombergsson

I inlägget om tisdagens middag - praha VI - berättade jag om min egenskapen att ogärna kasta mig ut i någon form av mentala bungyjumps. Onsdagskvällen i Prag kom dock att innebära att jag var än lovligt väljdanskräjsi och agerade helt mot vad som i vanliga fall brukar förknippas med min natur.

Men givetvis inte till att börja med...
Efter dödskalleriet omvittnat i förra inlägget åkte - eller satt vi - i buss på vägen tillbaka till stan. Trafiken var hur stockad som helst och det gick oändligs långsamt. Sittandes i fordonet fann vi att det återigen blev en kväll då vi skulle missa en god konsert klassisk musik men resignationen över detta var en så pass invand känsla att den passade mig i mitt oföränderlighetssinne helt perfekt.

Väl framme vid hotellet ömsades skjorta och sedan drog vi in till Gamla staden för att hitta någonstans att äta. Det var ett ganska stort gäng som höll ihop och ganska snart fann vi att tycke och smak vad gällde krubb och mathaksval inte gick att förena i hela gänget. Däremot började några prata om att efter maten gå på jazz-klubb men jag fäste inte så stor vikt vid detta eftersom det ju handlade om vad som skulle tima efteråt - alltså efter middagen som just i ögonblicket hade högsta prioritet.

Efter överenskommelse om tid och plats för återförenig gick en del för att äta jättelika köttstycken på ett ställe som heter Crazy Cow medans några av oss andra i stället valde en italiensk restaurang. Sittandes där föreföll pizza vara ett bra alternativ och om någon som läst tidigare inlägg tror att jag då åt en Marinara så är det alldeles fel. Den pizzan fanns inte så i stället beställde jag en Frutti di Mare som när den kom in visade sig ha en bläckfisk dekorativt placerad i mitten samt smaka mycket bra. Det blev således en god middag med goda samtal kamrater emellan och inte för mig alltför nymodig till sin karaktär.

Men sedan bar det iväg ut i det ovana...
Vi återförenades med köttätarna och blandade om gemenskapen på så vis att en del for hem till hotellet medans andra - däribland jag - bestämde att vi skulle gå på jazz-klubb - något jag aldrig gjort förr!! Jag gillar ju inte ens jazz!!

Det blev skitläckert!!!

Gissa att trombonisten gjorde rätt för traktamentet!
Gitarristen visste nog inte var han var för han var blundande helt uppslukad av sin musik.
De andra - trummor, elbas, synt, saxofon/tvärflöjt - var också hel suveräna.

Så räkna med att jag kommer att göra om detta att gå och lyssna på jazz men inse samtidigt att då kommer det ju den gången också att stämma med min oföränderliga fyrkantighet eftersom jag då i framtiden när jag för andra gången besöker en jazz-spelning faktiskt inte gör något nytt utan i stället något jag gjort förr och alltså kan sägas har som en vana som jag ogärna bryter.

http://www.jazzblues.cz/ var stället.
Telefonen var kameran jag använde.
Tack till dem som lockade mig med.