stigstrombergsson

Micke Renberg vrålade orden till sina lagkompisar när det återstod ca 5 minuter av tredje perioden. Platsen var COOP arena i Luleå igår kväll. Matchen var Luleå - Södertälje. En trivsam tillställning tillsammans med mer än 5300 andra. Vi hade våra sittplatser tre meter bakom Lule-båset, 25 meter från den entusiastiskt sjungande hockey-expertisen på ståplats.

I första perioden blev det 1-0 till Luleå.
Efter andra perioden fortfarande 1-0.
I tredje perioden 2-0, 3-0, 4-0, 5-0. Sedan 5-1 och 5-2. Då kom Renbergs vrål. Och sedan 6-2 och 6-3.

Ordvalet kan väl alltid diskuteras när det gäller om det passar sig på en blogg som en präst har. Egentligen kan väl lämpligheten i ordvalet diskuteras vilken blogg det än gäller. Men sanningen är odiskutabel. Det är så lätt att ta ner garden och slappna av just när man tror det är över. Det är så lätt att det då barkar iväg och allt slutar på ett helt oväntat och oönskat sätt. Så det gäller att hålla fast vid Renbergs ord: "Matchen är ju för f-n inte slut än!!!" Både vad gäller ishockey och annat.

Matchen mellan tro och politik i kyrkan pågår ju fortfarande.
Första januari 2000 ändrades relationerna mellan kyrkan och staten. Svenska kyrkan blev ett fritt trossamfund bland många andra. Och vi som önskade det tyckte vi hade ledningen och att tro och bekännelse nu ledde med några mål.
Men nu fem år senare ser vi att de politiska partierna - ingalunda på ett regelvidrigt sätt - kopplar ett allt starkare grepp och att den "stats-anda" som tidigare rådde formellt nu reellt präglar kyrkan mer och mer - lokalt, regionalt och framför allt nationellt. Och vi ser att biskoparna, de som skulle vara backar och klippor i en episkopal kyrkas försvarsspel, blir rundningsmärken i försvaret av kassen som innehåller centrala punkter i kristen tro. De har reducerats till statister i den egna zonen av kristen bekännelse och liv. Och inte tar de i med slagskott från blå för att göra mål.

Känslan av att det börjar darra växer sig allt starkare och frågan om tron håller på att förlora matchen kommer krypande hos fler och fler. Inte minst denna hösts beslut i kyrkomötet har skapat eller förstärkt den känslan. Ett tecken på detta är väl att, enligt vår lokala församlings kyrkoherde, flera i kristen tro väl förankrade personer nu har begärt utträde ur kyrkan och anger höstens kyrkomötes beslut om ändringar i Kyrkohandboken som orsak.

Om någon av dessa, alltså dem som genom sitt utträde nu lägger av att spela, mot förmodan läser min blogg vill jag bara ropa med Renberg: "Matchen är ju för f-n inte slut än!!!"

Kyrkan är fortfarande kyrka! Tron leder ännu!
Jag hävdar detta utifrån några ord i läronämndens yttrande om S-motionen om hårdare tag mot åsiktsminoriteten i ämbetsfrågan säger: ”...som folkkyrka är vi en bekännelsegemenskap, en bordsgemenskap och en bönegemenskap, men vi är inte en åsiksgemenskap" (min kursivering).
Jag hävdar detta framför allt utifrån Jesu löfte om att dödsrikets portar inte skall bli kyrkan övermäktiga. 
Så om det direkt efter en mening där man nämnt Jesus är tillåtet vill jag än en gång till sist citera Renberg:  "Matchen är ju för f-n inte slut än!!!"