stigstrombergsson

Ibland upplever man nyheter som dåliga. Bud med dåliga nyheter sägs leverera Jobs-post, alltså meddelanden om elände, av den typ Job i Gamla Testamentet fick. Bilden till vänster visar Job sittandes på sin askhög. Full så illa är det väl inte. Men...

På folkhögskolan har vi fått nu Jobs-post. Den levererades av två utsända från kyrkokansliet i Uppsala. Deras uppgift vara att samtala med elever och lärare på Grundkursen om hur verksamheten går. Dett brukar ske varje år. En bit i i samtalet levererades försändelsen:
Ett utrednings- och planeringsarbete som Riks-kyrkan bedrivt har lett fram till förslag som om de genomförs, vilket är sannolikt, innebär slutet för Svenska kyrkans grundkurs på tretton folkhögskolor i landet, däribland er. Exakt så var det givetvis inte formulerat men i sak var det innehållet i Jobs-posten onsdagen den 7:e december 2005.

Vad handlar detta om? Först en bakgrund.

För sådär snart 15 år sedan startade Svenska kyrkans grundkurs på ett antal kyrkliga skolor över landet. Bakgrunden till detta var bland annat att man hade upplevt en förskjutning i vad för slags människor som sökte sig till utbildningar för tjänst i kyrkan. Tidigae var den vanligaste bilden att den som funderade på att bli präster, diakoner, pedagoger och musiker i kyrkan redan funnits i kyrkan innan yrkesfunderingarna dök upp. Personerna fanns, om de var unga människor, oftast i ett par vitala ungdomsorganisationer som i sina församlingar utgjorde den kallelse-miljö som skapade längtan efter att arbeta i kyrkan. Det var till exempel Riksförbundet Kyrkans Ungdom (RKU) och Kyrkliga Gymnasistförbundet (KGF). Dessa två organisationer var min väg. Kör och musikverksamheten var också betydelsefulla men blev på grund av min mindre akustiska lämplighet inte vägen för mig.

De medelålders som funderade på ett andra eller tredje yrkesval var som regel också fast förankrade i gudstjänst- och församlingsliv och kunde sägas kunna gudstjänsten från kyrkbänken innan det var frågan om att leda den från altaret.

Denna bild kom att förändras under främst 1980-talet så att fler och fler som funderade på yrke i kyrka så att säga "kom att komma uifrån". Det var inget fel i det men en del av bakgrunden kom att saknas.

Denna situation var en orsak till att en 16 veckors Grundkurs startade som obligatorisk för dem som ville bli pedagoger, diakoner, musiker eller präster. Avsikten var att under en termin försöka ge "kyrk-kännedom" inifrån, skapa en miljö att reflektera över sin egen tro, sin kallelse och olika yrken i kyrkan. Kursen skulle ge folk möjlighet att pröva kyrkan innan kyrkan skulle börja pröva dem.
En annan orsak var att man såg behovet av att präster, musiker, diakoner och pedagoger som senare skulle verka i arbetslag åtminstone skulle göra en del av sin utbildning tillsammans. Samverkan var ett av nyckelorden. Kallelse, Personlighetsutveckling och Tro var andra nyckelord för den 16 veckors obligatoriska gemensamma grundkurs som då skapades på så småningom 13 folkhögskolor.

Musikerna kom aldrig riktigt med i svängen och de som blev präster genom att utbilda sig på Johannelunds teologiska institut var också grundkursbefriade. Men alla andra skulle gå för att få pröva utan att prövar, möta utan att mätas. Att detta ansågs viktigt visade sig också av att kyrkan från början gav stipendier till dem som gick kursen så att de skulle slippa låna eller tära på det egna kapitalet. Efter några år försvann dock stipendierna av ekonomiska skäl. Vad orsaken var vet jag inte men i tiden sammanföll det med att kyrkan förlorat massor med slantar på aktiehandel.

Dispanser beviljades då och då av stiften men o stort skulle alltså blivande präster, diakoner och pedagoger gå kursen. Även den som var osäker fick gå den för att utforska om kyrkan är något att fundera vidare kring.

Gårdagens Jobs-post var meddelandet om ett förslag (som troligast går igenom) att de som skall bli präster befrias från grundkursen som obligatorium. Det grundkursen ger innan studierna börjar på allvar tänker man sig skall vävas in företrädesvis under andra studieåret och då genom universitetens och pastoralinstitutens försorg.

Och såhär skulle jag kunna räkna upp faktor efter faktor som gör att förslaget är dumt - för skolorna, för människorna, för kyrkan. Som den eventuelle läsaran ser är det främst negativa saker för de människor som funderar samt för kyrkan som sådan jag berört. Givetvis är det negativt också för Älvsby Folkhögskola men det snäva perspektivet ligger inte bakom min klagan. Skolan har så mycket på gång att den givetvis kommer att fixa dethär. Givetvis är det också negativt för mig själv fast det vore ju ett ännu snävare, rent löjligt, perspektiv på saken. Gud föder höken sa Kjell-Olof Feldt när han slutade som finansminister och med det i ryggen tror jag också att jag för egen del kommer ner på fötterna - även om kyrkan på nationellt plan och på stiftsnivå tar beslut som gör att skolan inte längre har ett rimligt behov av en heltidsteolog som ingår i ett kyrk-arbets-lag.

Men onekligen känns Jobs-posten trist, påtagligt trist.