skickelsediger
Var inte det ett fint gammalt ord: skickelsediger?
Betyder väl ungefär händelserik eller nåt sånt – det denna dag varit.
Redan på morgonen vaknade jag och efter att ha duschat och frukosterat grep jag mig an dagens första viktiga uppgift: skriva ett SMS. Det är minsann ingen lätt sak då min telefon är så trög* och ger så många konstiga förslag på stavning. Efter visst knåpande skickades dock meddelandet Tack för 33 år! till madammen i mitt liv. Två snabba minuter senare kom repliken: Jo tack själv. Här är ung lika varmt som då. Att hon på bara två minuter fått till så mycket text fyller mig med både aktning och öm beundran.
Det är alltså 33 år sedan vi gifte oss i Nathanaelskyrkan i Tierp. Värt ett SMS – eller två.
En arbetskamrat fyller ett sekretessbelagt antal år denna dag. Hon fick nästa SMS: Grattis! och svarade också inom ett par minuter: Tack det samma. – hon vet att vi har bröllopsdag. Värst vad de flickorna är flinka med fingrarna!
Cirka ½9 rattades bilen mot Piteå där det å Havsbadet i dagarna hålls nationell årskonferens för Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen. Rörelsens ungdomssektion SALT planerade att ha seminarier av olika slag mellan 10-12 och jag var ombedd att leda ett med tiotalet så kallade kids. Deltagarna kallades så i ett SMS för ett par dagar sedan. När jag skulle besvara det SMSet med bara två enkla bokstäver föreslog telefoneländet öl, ök oj, mk, ol, nj, mj, ok och ml. Varför inte ge ok direkt när det var vad jag avsåg?
Seminariet jag fått förtroendet att leda handlade om grunderna i kristen tro – kristet ABC, typ. Det hölls i konkurrens med andra mer sportiga seminarier som de flesta hade valt, sannolikt enligt maximen en grund själ i en sund kropp. Knappa dussinet var dock hos mig, mer intresserade av en sund själ i en rund kropp. Vad seminariet innehöll kanske jag återkommer till i ett senare inlägg.
Med nyäten lunch i magen hade jag från Piteå sällskap i bilen av två elever på skolan – upphämtning och sådant samordnat av diverse telefonsamtal och (från min sida långsamt och enstavigt) SMSande. Sedan dessa lämnats vid porten for jag på vad jag trodde skulle vara en loppmarknad men det visade sig vara först på söndag som den går av stapeln. Trevligt umgänge med kaffe och dopp blev det i alla fall.
En skickelsediger dag som ingalunda än är slut.
* Både kära familjemedlemmar och elaka belackare menar att det inte är telefonen som är ...
