tjyrkovalsanalys

 

Från mitten av förra veckan till igår var jag bortrest. I förrgår publicerade jag på Facebook ovanstående bild med följande text: Är i Jäkkvik och går i raka funderingar kring mycket som är skruvat i kyrkovalet detta år.

 

Nu, väl hemma i fastigheten gör jag ett försök till en tjyrkovalsanalys och då blott och allenast en lokal sådan. Jag kommenterar den grundläggande nivån jag lever och befinnermig i – Älvsby församling. Det är ju lokalt, inte i det nationella så kallade Kyrkomötet, de avgörande besluten fattas för att förverkliga syftet som är att människor ska komma till tro på Kristus och leva i tro, en kristen gemenskap skapas och fördjupas, Guds rike utbredas och skapelsen återupprättas.

 

Om ”valrörelsen” kan sägas att den präglats av vad olika nomineringsgrupper – politiska partier och andra – främst ville på nationell nivå. Det tycker jag är en skada. Att bara distribuera nationellt format material är svagt. Sådana är oftast spetsiga och slagordsformulerade och skapar polariseringar som på den lokala grundläggande nivån inte är rellevanta. Särskilt ytterlighetsgrupperna Alternativ för Sverige, Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna – Jo! I detta avseende är S en ytterlighetsgrupp! – har ägnat sig åt sådant och då främst i slagväxling med varandra.

 

Jag har också denna gång saknat det lokala. Som kyrkotillhörig tycker jag att jag förtjänar att få reda på vad de som ställer upp avser de närmaste 4-8 åren vad gäller verksamhetsprioriteringar, budget och liknande just på den grundläggande nivån, församlingen. Inte minst blir sådant viktigt när de många, mellan skål och vägg, pratar om ansträngd ekonomi och besparingar. Var svångremmar skall sättas in och vilka arbetsområden i församlingen som skall drabbas och varför just dessa vore om inte kul så i alla fall vettigt att få veta. Men ”valrörelsen” drivs inte så. Tyvärr.

 

Hur gick det då lokalt? Valdeltagandet var hyfsat konstant. Antal röstberättigade denna gång var 5 055 kyrkotillhöriga fyllda 16 år. Av dessa röstade 976 vilket innebär 19,74%. För fyra år sedan innebar 1015 röstsedlar 19,39%. Om man gör en ekvation av det betyder det att då var 5234/5 personer röstberättigade, alltså runt 180 fler. Det ”tappet” av kyrkotillhöriga med orsaker och tänkbara möjliga åtgärder är en av flera frågor jag inte sett någon diskussion om inför valet.

 

Hur gick det då? Socialdemokraterna fick 518 röster mot 521för fyra år sedan. Med detta fick man 2 mandat till i Kyrkofullmäktige – 14. Centerpartiet med KD fick 311 – 46 färre – och tappade 1 mandat och landade på 8. Sverigedemokraterna som föll från 72 till 57 röster och tappade 1 av 2 mandat. Vänstern i Svenska kyrkan behöll sina 2 men ökade antalet röster från 65 till 90.

 

Vad leder detta till? Svar: Egen majoritet för Socialdemokraterna – 14 av 25 mandat. Min gissning blir att Kyrkorådet med detta, förutom Kyrkoherden som är självskriven, kommer att bestå av fyra sossar, tre centerpartister och en vänster eller kanske 5S-3C med V-folk först som ersättare. Det innebär att sossarna nu helt ensamma kan prägla budget och prioriteringar. Nu kan sossarna ensamma anses ha det styrande ansvaret för Gudstjänst, Undervisning, Diakoni och Mission både om och när det går bra och om och när det inte gör det. Det är i sig inte oroväckande men kan oenkligen bli lite spännande – inte minst för dem själva. Det nya läget kan också i en del frågor skapa möjligheter för käck opposition utan den så självklara ”kohandel för enighet” som ofta präglar hela den så kallade kyrkopolitiken. Det kan bli så men måste inte.

 

Jag är ganska dålig på namn, har lättare för ansikten. Ser jag till namnen på listorna hittar jag folk jag känner till men också andra. I vilken utsträckning kryssningar och sådant möblerat om ordningen finns idag inga uppgifter om men hur som helst kan jag nog ana ungefär vilka som kommer att hamna i Kyrkorådet, alltså själva styrelsen. Jag bedömer att det blir ett inte totalt men ändå märkbart generationsskifte hos både S och C, de stora aktörerna. I sådant finns både problem och potential. Att erfarenhet försvinner är ett problem. Samtidigt kan nytt folk innebära fräscha ögon och perspektiv. Framtiden får utvisa.

 

Om jag i skriverier kring det jag kallar tjyrkovalet framstått som kritisk är det helt korrekt uppfattat. Jag tycker systemet skulle kunna vara annorlunda. Vad gäller fysiska personer på lokal nivå har jag dock inga invändningar. Visst tycker jag en del är bättre och har bättre tankar än andra men någon sorts generell misstro ser jag ingen anledning att hysa. Med olika förmågor och förutsättningar tilltror jag de valda vara personer som seriöst vill göra gott – har inga belägg för eller misstankar om något annat. Om deras beslut sedan i mina ögon är tillräckligt goda och rätta är en annan sak. Dock vill jag påminna om en utmanande formulering i Svenska kyrkans regelverk: Kyrkan förutsätter att de som företräder kyrkan delar kristen tro och kristet liv.

 

Vill man ha fler uppgifter om hur varet gick överallt finns det här.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0