1600-1721

Drottning Kristina ansåg att hennes Sverige var fyrkantigt och inte avlångt. Sverige växte på 1600-talet ut till ett Östersjövälde och en betydande maktfaktor på den europeiska arenan. Samtidigt fanns det svenska ambitioner att få fotfäste på andra kontinenter.
 
Hur var det möjligt att en statsbildning i periferin blev en europeisk stormakt och varför fick stormaktstiden ett så abrupt slut? Svaren ges i denna volym av Sveriges historia som även ägnar stor uppmärksamhet åt vardagen hemma i Sverige. Hur levde vanliga bönder och borgare, män och kvinnor i skuggan av de ständiga krig som fördes under en tid som i klimathistorien kallas lilla istiden. Under 1600-talet blev utmarken en viktig resurs för bönderna, när kronans krav på resurser ständigt ökade. Staten blev starkare och förvaltningen byggdes ut så att den blev den mest effektiva i hela Europa och attraktiv nog för grannstaterna att kopiera.
 
Ett intressant drag i Sveriges 1600-tal är öppenheten. Personer med kontakter, kunskap och kapital flyttade in och uppkomlingen kunde kröna sin framgång med ett adelskap. Religionen var ständigt närvarande och kyrkan hade en stark position i ett Sverige där den rena läran stod i centrum. Mot slutet av seklet blev kungen enväldig men det betydde inte att han fick all makt. Styrande och styrda var även i fortsättningen inbegripna i en dialog som fångat forskarnas intresse.
 
Detta var baksidestexten till den bok som bilden visar – fjärde volymen i Norsteds Sveriges histora. Den har legat ett tag och bara långsamt tuggats igenom. Fick den i julklapp för snart ett år sedan men i alla fall lästs igenom innan det blir dags för nästa julklappsskörd.
Historia är intressant! Inte all historia givetvis. Men mycket. Och det jag inte trodde var intressant blev det vid närmare särskådande – faktiskt. Och man blir ju inte dummare...
 
Kort om volym 1 och 2 skrev jag i januari 2010 här och här. Volym 3 blev bebloggad här ungefär ett ½år senare och nu kom alltså fjärde inlägget. Om hela bokserien kan man läsa här.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0