manuskö
Söndag för snart en vecka sedan reste jag till England. Nu är jag sedan ett dygn tillbaka i fosterlandet och hyfsat inlemmad i vad som här sker, händer och tilldrar sig. Resan innebar ett temporärt blogg-stopp vilket dock inte inneburit att alla läsare get upp sin dagliga intitt härvid. Statistikfunktionen visar på ett stabilt antal som trots att inget händer ändå inte har så mycket för händer att det inte händer att de tittar in i händelselösheten.
Nu kommer dock saker att hända så for jag får tid att lägga händerna på sakerna. Dagarna i Norwich innebar om än bloggeristopp i alla fall inte skrivstopp. Några inlägg finns klara för att sedan de redigerats något kunna läggas ut på bloggen. Detta kommer att ske lite efterhand så att läsarnas läslust inte utmanas till övermått. Fyra-fem mer eller mindre djupsinnigt resonerande halvlånga inlägg utlagda samma dag tror jag blir en överdos som mer dödar läsaren än ger honom eller henne en kick.
Så mycket kan dock nu sägas att vi kom hem ett halvt dygn efter vad som var tänkt. Försening i London gav missat flyg på Arlanda vilket innebar övernattning och ombokning för hemkomst igår på förmiddagen. I går kväll hade jag uppdraget att predika i ett sammanhang i Piteåområdet och samma sak gäller för ikväll och i morgon förmiddag. Predikningar och liknande brukar jag ofint nog också lägga ut på bloggen i efterskott. Varför skulle jag bli diskret bara för de tre som nu är aktuella?
I morgon är det dessutom Far(far)s dag då jag skall få ta emot hyllningar från mina barn och träffa Tyra och sådana ting brukar jag anse bloggigt skriv- läs- och sevärda även om inte alla läsare anser det. Inlägg och film är således att vänta.
Världshändelser, debatter å slikt har jag ännu inte hunnit uppdatera mig men som synes är manuskön lång i alla fall. Detta var bara ett livstecken.
See you!!
