stigstrombergsson

Söndag kväll - innan branden - var jag och madammen på bio. Vi såg den omskrivna filmen om församlingen och morden i Knutby för en del år sedan. Filmen är i genren dramatiserad dokumentär och är klart värd att ses. Och tänkas kring. Framför allt eftersom den inte var så fasligt dramatiserad. Visst är det skådespelare som spelar de inblandade men det sker utan spekulativ överdramatisering. Tvärtom! Snarare lågmält redovisande av (en del av) vad folk sagt i förhör och intervjuer. Samt i predikningar inspelade på band - playbackade av skådisarna.

Om den ger en rättvisande bild vet jag inte. Men tror det.

Och som teolog, förkunnare blir jag förfasad över hur församlingsledare kan fungera på ett manipulativt och fullständigt galet sätt. Och hur människor - jag tänker inte bara på den så kallade barnflickan - kan duperas och likriktas när ledarskapet är auktoritärt.

Jag tycker filmen är värd att se.

Inte som en typbeskrivning av svensk frikyrklighet. Absolut inte!

Knutby är inte representativt men är onekligen ett varnande exempel på hur det kan gå om man oreflekterat följer andliga ledarfigurer som utövar makt. Som härskar mer än de tjänar. Och som låter sig lyftas av den fördummande popularitetens svallvåg till total fartblindhet.

Och om den Bibelsyn som kommer fram säger jag: VojVojVoj!