rop hörs i Rama 3
Jag har tidigare skrivit två inlägg med påminnande rubrik. I det första, som var en kommentar till en bok skriven av den palestinske kristne befrielseteologen Stifan Ateek, nämnde jag att jag just gripit mig an en andra bok skriven av samma författare: A Palestinian Christian Cry for Reconciliation*.
I mitt andra inlägg försökte jag sedan beskriva principen för hur så kallad befrielseteologi (liksom all anständig Bibelteologi ) resonerar till skillnad från ett många gånger Gudsvanställande sätt att tolka Bibeln som till exempel förekommer inom vad man stundom kallar kristen sionism. På direkt förfrågan vidareutvecklade jag tankarna i inlägget "ja" på bägge!
Nu har jag läst färdigt A Palestinian Christian Cry for Reconciliation och rekommenderar den varmt!! Boken kom av trycket förra året och på de 50 första sidorna ger Ateek mig som läsare en uppdatering om vad som hänt sedan han för tjugo år sedan utgav sin förra bok. Där får jag alltså information om den första Intifadan och hur ockupationsmakten reagerade på den, Gulfkrigens påverkan samt den andra Intifadan med självmordsattacker förutom det redan etablerade civilmotståndet. Självmordsattacker är något Ateek kraftfullt fördömer.
De följande 100 sidorna innehåller tolkningar av Bibelberättelser, främst ur Gamla testamentet, och teologiska slutsatser utifrån dessa. Mycket tänkvärd läsning som visar aspekter åtminstone jag inte tidigare sett på hur man kan uppfatta berättelserna. På bokens sista 50 sidor ger Ateeks sin färdplan för fred och argumenterar ivrigt för ickevåld som metod för att nå rättvisa, frihet och fred.
En annan presentation av boken med fullödigare referat kan man hitta här.
Vad tänker jag då kring allt detta?
Åt vilket håll vandrar mitt huvud?**
Först: Befrielseteologi är mycket intressant och viktigt för att komplettera den Bibeltolkning jag som vit medelklassig luthersk manlig präst i Sverige gör. Att låna andras glasögon och söka se på verkligheten och Bibeln ur andras synvinkel finner jag alltid berikande även om jag kanske inte kan omfatta allt. Dock förstår jag att all anständighet kräver att jag lyssnar på dem som drabbas av förtryck - och solidariserar mig med dem.
Sedan: En del svenska teologer som söker anlägga ett befrielseteologiskt synsätt på diverse ting behåller inte det fokus som jag upplever att till exempel Ateek grundar sitt resonemang kring: Jesus död och uppståndelse för att skapa försoning mellan Gud och människor. Utifrån den kärnpunkten tar sig Ateek friheten att nedbetona Bibelberättelser om Gud om de ger en annan beskrivning av Gud än den vi möter i, med och under Jesus från Nasaret. Gud är som Jesus är skulle kunna vara Ateeks påstående, även om det här och nu är mitt. Och ter sig Gud i en berättelse annorlunda än Jesus måste det Jesusvisade ha företräde. Till skillnad mot detta kan jag uppleva att en del västerländska så kallade befrielseteologer väljer en annan sorteringsmall när det gäller gudsbild och annat när de till historiens skräpkammare vill befordra sådant som inte stämmer med deras eget förnuft och är sådant som de själva kan acceptera - typ.
Vidare: I vårt eget samhälle brottas vi som kristna och som kyrka inte med en förtryckande maktapparat lik den i Mellanöstern eller i Latinamerika. I vart fall inte alls i samma grad även om också det hos oss finns över- respektive underhet. Ändå kan man fundera kring hur ett befrielseteologiskt sätt att tänka skulle påverka kristna och kyrkliga ställningstaganden när det gäller social utslagning, migrationspolitik, utförsäkringar från trygghetssystemen, neddragningar i skola, vård, omsorg osv. En kyrka på de drabbades sida skulle låta och be annorlunda än vad den kyrka jag är präst i ofta gör - tror jag.
* Skulle i översättning bli ungefär Ett palestinskt kristet rop på försoning.
** Den frågan är inte så korkad som den låter. Mitt huvud klarar nämligen av att alldeles självt vandra trots att kroppen i övrigt sitter eller ligger absolut stilla. Dock har jag erfarit att huvudets vandringar på extravis stimuleras av att också resten av organismen befinner sig på promenerande fot - typ.
