31-Före Markus

anteckningar - inte ens ett utkast än
I begynnelsen var beskedet!! Beskedet om att Jesus uppstått från de döda. Och att i och med detta har den nya, avgörande, yttersta tidsåldern brutit in. Detta är den innersta kärnan i urkyrkans förkunnelse, det som av Bibelforskarna kallas urkyrkans kerygma. Fitzm sid
Begrepp som I:Händelsetid (ouppnåeligt med våra metoder), II: Berättelsetid (kan skönjas med våra metoder), III:Skrivtid (kan med avsevärd säkerhet nås genom textkritisk analys av läsarter), IV:Kopierings- och översättningstid (exemplifieras av kopierares och översättares olika val av formuleringsalternativ. Detta avslöjar hur de uppfattar/missuppfattar det material de arbetar med). Fitzmeyer talar om stadium I-III sid….
Brown väljer alltid att koncentrera sig på vad jag kallar Skrivtiden. Ex på sidor
Utveckling av förkunnelse kring Jesus utvecklas till relativt fast formulerad tradition. Kerygmatisk beskrivning med mål att presentera Kristus för åhörare, senare läsare och åhörare. Återkommande tes hos Brown t ex s 728f.
Ett remarkabelt faktum är den exakta ordalydsöverensstämmelsen mellan de fyra evangelierna vad gällen Pilatus fråga och Jesu "svar" à fast inslag i den muntliga traditionen. Brown 729
Berättelsetiden enligt ovan ger avtryck Paulus i t ex 1 Kor 15. Detta tyder på att ett skellett av händelser relativt tidigt kom att utgöra något som fast förmedlades till människorna i de första kristna församlingarna. Sannolikt är t o m att det första som formulerades relativt fast är just berättelsen om händelserna som leder till och innefattar urkyrkans grundläggande besked - Jesu uppståndelse. Berättandet om lidandet sker givetvis utifrån den efterföljande uppståndelsens synvinkel och inte som ett neutralt relaterande av fakta. Detta förkunnande och vägledande förhållningssätt bibehålls sedan i Skrivandet, först hos Markus, sedan hos Lukas och Matteus och sist hos Johannes.
Att sekvensen genom Passionshistorien förelegat mycket tidigt syns också i och med att alla evangelisterna beroende och oberoende av varandra har samma händelsekedja: Jesus ber, förråds, arresteras, förhörs av Judarna, förnekas av Petrus, rannsakas av romarna, korsfästs, dör, begravs för att sedan uppstå.

Gamla bloggen 26 Mars, 2005 21:24


21-Källmaterialtillgång och avgränsningar

Som primärkällor för arbetet använder jag redigerade och textkritiska utgåvor av den grekiska grundtexten till Nya testamentets fyra evangelier samt Apostlagärningarna. Att gå bakom dessa till enskilda antika manuskript låter sig inte göras och är för ändamålet inte nödvändigt.
De sekundära källorna för arbetet är skriven litteratur, exegetiska kommentarer, artiklar etc. I detta avseende är materialtillgången oändlig eftersom Bibeltexten och dess betydelse varit föremål för forskning och kommenterande i inemot 2000 år. Som en bild av detta kan anges att en sökning på www.libris.kb.se i mitten av september 2004 gav nedanstående antal kommentarer under bibliotekskod Ccbaa-e på svenska bibliotek. Vad som internationellt står till förfogande kan man bara ana. Predikaren 12:12 torde vara en alldeles utmärkt beskrivning av situationen. Man kan också notera att mer än en tredjedel av materialet är yngre än 15 år.
Bibelbok och bibliotekskodTotalt antal titlarutgivet 1990 & senare
Matteus Ccbaa51017634,5%
Markus Ccbab40915437,6%
Lukas Ccbac47416935,6%
Johannes Ccbad62022335,9%
Apostlagärningarna Ccbae34512235,3%
 235884435,7%
Fördelar man dessa på olika tänkbara avgränsningar av ämnet bli ändå tillgången på material väldigt stor och ens ett försök till helhetsstudium av om så skulle vara den yngre litteraturen hamnar i alla tänkbara avgränsningsfall utanför volymen för det arbete som skall leda fram till en magisteruppsats.
Totalt Ccbaa-e2358844
Alla evangelier 2013722
Synoptikerna 1393499
Synoptikerna + Apg1738621
Lukas dubbelverk 819291
Lukas + Markus883323
Lukas dubbelverk + Markus1228445

Jag begränsar mitt studium till företrädesvis de tre synoptiska evangeliernas berättelse och lämnar Johannes därhän. Motivet för detta är Johannesevangeliets särart samt att det skrivits utan direkt koppling till de andra evangeliernas berättelser och att om jag då på ett godtagbart sätt skulle ta fasta på också Johannes berättelse skulle arbetet svälla över alla bräddar.
Jag väljer att låta passionshistorien börja med att Jesus och lärjungarna lämnar måltidssalen. Motivet för detta är volymen av material som tillhör måltidsberättelsen och det skulle göra arbetet för omfattande. [Brown gör samma val i det monumentala verket The death of the Messiah (BDM).] De avsnitt jag studerar blir alltså framför allt Markus 14:26-15:47, Matteus 26:30-27:66 och Lukas 22:39-23:56. Apostlagärningarnas berättelse om rättegångarna mot Stefanos (kap 6-7) och Paulus (kap 21-26) kommer också att beröras men i mindre mån.
Metodiskt arbetar jag från överblick genom avgränsning till enskildhet.
Efter ett inledande avsnitt om Passionshistorien i allmänhet (kap 3) fokuserar jag på Lukas omskrivning av Markustextens innehåll samt i stora drag notera vad han utelämnar, vad han förefaller ha flyttat till Apostlagärningarna samt vilket särstoff han för in i berättelsen (kap 4-5).
Jag väljer sedan att mer ingående studera ett par av de berättelser som enbart finns i Lukasevangeliet: Jerusalems gråtande kvinnor och Jesu bön för bödlarna (kap 6-7). Allra sist reflekterar jag något kring texternas användning som utgångspunkt för förkunnelse i Svenska kyrkan.

Gamla bloggen 26 Mars, 2005 21:10


00-innehåll magisteruppsats (preliminärt)

10-Inledning
11-Bakgrundsformulering
12-Aknowledgments
20-Om arbetsmetod mm
21-Källmaterialtillgång och avgränsningar
22-Metod och upplägg
30-Passionshistorien - inledande noteringar
31-Före Markus
32-Markus prioritet
33-Matteus som Markusföljeslagare i stort
34-Lukas berättar lite annorlunda
35-Johannes har en egen linje med annat arrangemang
40-Lukasfenomen 1
41-Språkliga förändringar
42-Omflyttningar av materialet
43-Tänkbara avsikter med ändringar och tillägg
44-Effekter av ändringar och tillägg
50-Lukas särstoff
51-Fem situationer
52-Effekten av särstoffet
60-Jerusalems kvinnor - ett detaljstudium
61-"Kvinnornas evangelium"
62-"Hemliga lärjungar"
63-Sorgeskick
64-Effekten av avsnittet
70-Bönen för bödlarna - ett detaljstudium
71-Textkritiskt läge
72-Bönens makt - frälsta bödlar
73-Effekten av avsnittet
80-Slutord
90-Litteraturförteckning

Gamla bloggen 15 Mars, 2005 15:29


11-bakgrund till magisterstudierna

Bakgrunden till detta studium är trefaldig - personligt intresse, kyrkliga förändringar och en tankeväckare av personligt slag. 
För mer än ett kvartssekel sedan tog jag min teologie kandidatexamen vid Uppsala universitet, en examen som är av ”den gamla sorten” och innehåller bland annat två betyg i Gamla och tre betyg i Nya Testamentets exegetik. Jag prästvigdes 1978 och har sedan dess arbetat som församlingspräst, stiftsadjunkt och skolpräst och lärare på folkhögskola.
Under hela min prästtid har jag av personligt intresse periodvis fortsatt läsa exegetisk litteratur utan avsikt att vidare meritera mig akademisk. Hemmet förvandlades från studiekammare till barnkammare men nu har åren gått och det känns som organiserade studier skulle kunna bli möjliga på nytt.
Fram till 1983 använde sig svenska kyrkan av "Kristi lidandes historia" vid speciella gudstjänster under faste- och passionstiden samt på Långfredagen. Texten, indelad i akter och stycken, var en sammanställning och därigenom något av en harmonisering av de fyra evangeliernas berättelser om Jesu sista vecka i Jerusalem, gjord av reformatorn J Bugenhagen på 1500-talet.
I och genom den evangeliebok som antogs av1983 års kyrkomöte ersattes Bugenhagens sammanställning av texterna ur vart och ett av evangelierna för sig och ett "4-årgångs-system" etablerades, något som också präglade Långfredagens huvud- och eventuella kvällsgudstjänst. Motivet för detta var att tydligare framställa de olika Bibelböckernas eget sätt att presentera Jesu lidande och död.
Den revision av Evangelieboken som antogs av 2002 års kyrkomöte bibehöll detta och kom dessutom att inkorporera också gudstjänsterna på Palmsöndagen, Påsknatten och Påskdagen i "4-årgångs-systemet”. [Samtidigt som allt detta skett är det mitt intryck att seden med faste- och passionsgudstjänster försvagats under perioden åtminstone från 1990. Jag avser inte att i mitt studium undersöka om detta intryck stämmer med verkligheten och i så fall i vilken omfattning, ej heller om orsaker till den upplevda försvagningen av seden. Det är också mitt intryck att förkunnelsen i svenska kyrkan rent generellt idag i mindre utsträckning än för låt oss säga 20 år sedan behandlar betydelsen av Jesu lidande och död som försoning för människornas synder och skuld inför Gud. Inte heller detta avser jag att närmare undersöka men jag tycker det skulle vara intressant om det gjordes.

Ovedersägligt är dock att 1942 års kyrkohandbok i ordningen för Nattvardsfirande tydligt framhåller motiv från Skärtorsdagens och Långfredagens händelser och därmed gavs allt nattvardsfirande en bot- och försoningsprägel. Både i Försöksordningen från 1976 och den nu gällande Kyrkohandboken finns flera olika Nattvardsböner med en variation av motiv i allmänkyrklig anda. Om och hur denna förändring påverkat och/eller samverkat med den eventuella förändringen av fastegudstjänstsed och förkunnelseinnehåll avser jag inte heller att undersöka men jag skulle med förtjusning läsa kartläggningar av de här förmodade utvecklingslinjerna.]
Mot bakgrund av denna kyrkliga förändring vill jag närmare studera de fyra evangelisternas berättelser om Jesu lidande och död och söka svar på frågor som "Varför berättar de på olika sätt?", "Vad hos dem de berättar för kan göra att de berättar som de gör?", "Vilka är deras respektive avsikter och intentioner?", "Vad hos dem själva kan ha påverkat deras sätt att berätta?" osv.
De senaste två åren äldre släktingar avlidit. Bara efter några dagar fanns ett antal "sistaord" i cirkulation bland oss som lever kvar och vi är faktiskt osäkra på vad som faktiskt var svärfars eller mammas allra sista ord till oss. Men beroende på vem som berättar, för vem det berättas och med vilken avsikt vi berättar så väljer vi bland "sistaorden". Jag kan dessutom efter en tid uppleva att viktiga saker eller meningar som uttalades för många sedan nu avancerar inemot "sistaordsstatus".
Då fyra evangelister har tre olika "Jesus sista ord" i sina berättelser kommer denna personliga erfarenhet att förstärka funderingarna samt faktiskt utlösa studiearbetet med de frågeställningar som kursiverats ovan.
Till sist skall nog också erkännas att Mel Gibsons film The passion of the Christ som hade premiär våren 2004 gav ytterligare påspädning av intresset.

Gamla bloggen 01 Mars, 2005 00:00


Nyare inlägg
RSS 2.0