tyst odebatt

Jag ligger inte sömnlös kring det jag nu skall försöka formulera några rader kring. Dock gnager det i mig när jag ser de människor som anses ha och anser sig ha olika typer av ledande befattningar med tystnad bemöter personer som uppåt i hackordningen vill framföra uppfattningar, ställa frågor etc. Jag tar ett par exempel.

Företrädare för Piteå kommun debatterar inte med anonyma insändare.
Flera länkar berör frågan men den här angivna är mest informativ.
http://www.pitea-tidningen.se/artikel.aspx?artid=88271&arkiv=False

Saxad ur den läser man...

För att inte hindra läsare att tycka till i Piteå-Tidningen och riskera att viktiga saker blir osagda har vi ordningen med anonyma insändare.
Det demokratiska problemet uppstår då när företrädare för maktutövningen i Piteå kommun inte vill besvara dessa.
Det är ju inte insändarskribenten primärt som ska få ett svar. Det är alla läsare som hamnar i ovisshet om insändare lämnas okommenterade av dem som sitter inne med svaren.
Risken med principen att inte kommentera anonyma insändare är att det blir ännu svårare att få insändareskribenter att skriva under med namn. Varför är det viktigt att veta vem som skrivit insändaren när det är samtliga läsare som ska få ta del av kommentaren?


Värt att begrunda tycker jag. Om vikten av att föra samtalen offentligt. Och att mathavare gitter tala med dem som de är översåtar över. Också när det inte är valrörelse.

Älvsbyfolket svarar inte på insändare alls även om de inte är anonyma.
Älvsby kommun och sossepartiet här är alltså ännu värre då man har en ännu mer sluten praxis än Pite-kollegorna.

I bygdens lokala världsblad skriver en god kamrat ganska ofta insändare som tar upp en maktfullkomlighetsstruktur han tycker sig se i sosse-partiets sätt att agera i Älvsby kommun. Insändarskribenten är inte sosse utan sitter på en oppositionsplats i kommunfullmäktige - och borgare är han inte!!

Han - jag känner honom - berättar i sina insändare om det han anser vara märkligheter, inkonsekvenser och maktfullkomligheter i majoritetens sätt att agera. Han målar upp en självgod sosse-anda som inte talar med någon, inte svarar på frågor, inte bemöter argument utan bara helt tyst ignorerar och kör över personer som har en annan mening. Han skriver om detta  för att informera allmänheten, inte för att göra sig märkvärdig eller utkämpa någon sorts personlig kampanj - så stod det i en av hand insändare som svar på ett personangrepp, gissningsvis anonymt...

Hans huvudanklagelse är alltså att maktens personer bara maktar - inte pratar eller svarar. Och alla dem han anklagar - sosseledningen både i parti och kommun - ger ju honom i praktiken rätt!! Eftersom de inte svarar honom. Trots att han skrivit ut sitt namn - eller kanske för att han gjort det...
Jag tycker det är svagt att inte bemöta undertecknade insändare.
Jag tycker det är svagt att inte verka vilja föra debatter i offentlighetens ljus.

Nu har det inte varit något från hans tangentbord på ett par dagar.
I morgon kommer tidningen och jag hoppas det är något då - i vart fall är det nästan det första jag ser efter.

vår beredskap är god ?????



Vår beredskap är god
lär Per-Albin Hansson ha sagt när andra värlskriget bröt ut och landet mobiliserade.
Han lär då ha ljugit som en häst travar och att det verkliga förhållandet var det motsatta. Men vi kom totalt sett undan kriget med blotta förskräckelsen.

Idag kom vi också undan med blotta förskräckelsen.
Strax efter ½2 på eftermiddagen fick arbetskamrater via bekanta redan på att det strax utanför Älvsbyn skett en kollision mellan en timmerbil och en buss. Den sortens trafikolycka är något av ett värsta-scenario men lyckligtvis fick just denna olycka inte alls den katastrofala omfattning som den skulle kunna fått - se Piteå-tidnings-länken nedan.

Stämningen på arbetsplatsen blev dock lite speciell. Folkhögskolan har nämnligen vid ett flertal tillfällen, i samarbete med andra aktörer, genomfört krishanteringsutbildningar för lärare och annat skolfolk i Piteå. Många medarbetare har varit involverade i detta och därmed blivit i någon mening känslomässigt ½-övade vad gäller olyckor av detta slag. Vill bloggens läsare förkovra sig mer i krishanteringsutbildningen rekommenderar jag dels inlägget om utbildningsdag på radion från den 19/9 2006 (med länk till radioreportage) samt rubriken "När det hemska händer" på folkhögskolelänken längst ner.

Vad gäller beredskapen för kris och större olyckor i kommunen funderar jag då och då lite grand. När jag för drygt tio år sedan började på folkhögskolan kom jag via den att ingå i ortens POSOM-grupp. POSOM betyder Psykiskt Och Socialt OMhändertagande och en POSOM-grupp är tänkt skall kunna aktiveras när vanliga resurser vad gäller räddningstjänst, omhändertagande osv inte bedöms räcka till. Vi ett par tillfäller övades POSOM-gruppen och vid nått av de tillfällena handlade övningen faktiskt om en bussolycka.

Min upplevelse blev dock att detta rann ut i sanden - orsaken vet jag ej - och när tsunamin drabbade Phuket för snart tre år sedan var POSOM-organisationen klart i oordning. Listan över vilka personer som skulle kallas samman var inaktuell. Den som stod som samman-kallande hade flyttat från orten mer än ett år tidigare. Jag kom att tillfrågas om jag under ett par tre veckor kunde vara tillförordnad sammankallande om folk skulle måsta dras samman och jag ställde upp på detta. Nu klarade sig Älvsby kommun med blotta förskräckelsen undan tsunamin på så vis att inga ortsbor eller före detta ortsbor fanns bland de omkomna och de rester av POSOM-gruppen som fanns tillgängliga behövde aldrig sammankallas. För fullständighetens skull skall sägas att det dock kom att finnas sörjande Älvsbybor som förlorat släktingar bosatta på annat håll.

Inemot ½-året senare kom jag att fråga socialchefen vem som då var sammankallande och hur krisorganisationen mot bakgrund av tsunami-erfarenheterna såg ut. Jag blev då tillfrågad om jag ville utses till spindel i POSOM-grupps-nätet vilket jag avböjde då jag menar att funktionen måste skötas av folk i en organisation med ständig bemanning - kommun, räddningstjänst, vårdcentral eller församling.

Nu ligger ansvaret att aktivera krisberedskap typ POSOM hos kommunens Individ- och Familjeomsorg och där gissar jag att man nog har tänkt igenom och kanske övat en del stabsfuntioner. Dock vet jag inte om det finns en mer vid POSOM-beredskap bestående av fler än människor knutna till kommunledningen och om den är övad. Det kan finnas något sådant men jag tror faktiskt inte det. Jag är faktiskt egentligen ganska så övertygad att vår beredskap inte alls är så värst god - och att vi apropå bussolyckan än en gång kommit undan med blotta förskräckelsen.

http://www.pitea-tidningen.se/artikel.aspx?artid=84397&cat=13&pageIndex=0&arkiv=False
http://www.alvsbyfolkhogskola.nu/kortakursindex.htm

nyhetsparadox

15-åring avled efter våldsam krasch

och Storvinst till Älvsbyn

De två nyheterna från orten står efter varandra på http://www.pitea-tidningen.se idag. Givetvis är den första den viktigaste. Den andra, att någon vunnit drygt 400 000, är intressant i och för sig men griper inte tag i en i nämnvärd mån - något jag tror att också den nyrike tycker.

Gripande är i stället att ta kvällspromenaden förbi olycksplatsen, se ljusen, se ungdomar där, hur de söker stöd av varandra, sitter nära runt en eld, håller om varandra, skrivit brev brev, tänt ljus osv. Fint är också att se hur vuxna finns i bakgrunden - folk från högstadiet, sociala, kyrkan. Gripen blir man när man tänker på familjen, släkten, skolklassen och han som körde.

En tråkig nyhet om livets skörhet...


vidsynt och snävsynt

Igår hade lokala världsbladet en artikel jag fann intressant (länk nedan).
I all korthet går den ut på att ett medborgarförslag om inrättande av en kommunal hembesökartjänst avstyrkts av kommunen med motiveringen att kyrkan gör ett bra jobb. Det är väldigt vidsynt att socialchefen säger så. Dessutom är det sant. Även om jag tror att ännu fler hembesök för att bryta isoleringen för ensamma och behövande skulle kunna kramas ur den befintliga lokala kyrkliga organisationen - en fråga om målsättningar, prioriteringar och flexibilitet - så gillar jag socialchefens erkännande. Det är så vidsynt. Det är så sant.

Snävsyntheten kommer i den kommunala motiveringen om att det finns ingen anledning till att en parallell verksamhet ska inrättas i kommunens regi och det inte är kommunens sak att organisera nämnda besöksfunktion. Visserligen noteras att det kanske skulle behövas ett icke-kristet komplement och därför välkomnas fler ideella initiativ i frågan men jag undrar om inte kommunen borde vidga vyerna lite i alla fall och ta ett ansvar. Det ansvar man på ett förträffligt sätt tar är när människor behöver ett fysiskt bistånd av ett eller annat slag. Hemtjänstens röda bilar pilar omkring till äldre, sjuka och handikappade och den insatsen - erfarenheter från mamma och pappas sista år - är helt suveräna exempel på detta. Men även om man är fysiskt eller psykiskt friskt kan man ju ha det jobbigt ändå. Ensamhet, sorg, vemod kan ju i alla fall drabba en och en besökare skulle kunna vara välkommen psykosocialt och mentalhygieniskt.

Jag vet inte säkert om en tjänst egentligen behövs - men jag kan ändå ana det. Och jag kan ana att behovet kommer att växa. Med en tilltagande sekularisering och religiös mångfald på grund av invandringen tror jag att det behövs något av en religiöst neutral diakoni som komplement till den kyrkliga. Visserligen riktar kyrkan sin diakoni till alla oavsett tro men det kan finnas dem som ändå känner det bekvämare om "diakonen" inte var kyrklig. Och det är ett kommunalt ansvarsområde.

Det är vidsynt att socialchefen och kommunstyrelsen visar kyrkan förtroende.
Det är lite snävsynt att inte ha en organisation för fysiskt friska människors icke fysiska behov.

http://www.pitea-tidningen.se/artikel.aspx?artid=64969&arkiv=False

älvsbybor mot våld - möte 18april

Ikväll möttes samordningsgruppen vad gäller aktionen "Älvsbybor mot våld". Vi konstaterade att drygt 47000 kronor samlats in och att det kanske blir svårt att hålla liv i engagemanget.
Vi beslöt att förmedla drygt 36000 till kvinnojouren i Älvsbyn, 30000 som anslag, drygt 6000 specifikt för en dator.
Många aktörer finns - jouren, Blåslampan osv - och det gäller att inte ta vind ur varandras segel utan i stället att söka samverkan. Innan sommaren planerar inte Älvsbybor mot våld något speciellt men till hösten finns ett par ideer: Panelsamtal med representanter för olika sammanhang t ex lagidrotten, Älvsbyhus, Gymnasieskolan, Jägarförbundet m fl kring vad de gör i anslutning till kvinnosynsfrågor, machokultur etc. Kanske också en temakväll med t ex Anders Carlberg, Fryshuset. Kanske startar vi också en blogg - vem vet.

Gamla bloggen 18 April, 2005 22:47


Nyare inlägg
RSS 2.0