ljusets dygn
Bilden togs med telefon. Min/vår kamera är borta. Jag/vi använder den inte varje dag så det tog ett tag innan jag undrade var jag lagt den efter det att jag kom hem från Samos. Dit hade den varit med och under hemresan hade jag den i handbagageryggsäcken.
Jag har letat. Och letat. Och har letat än mer. Misstänkte sonsonen som ibland tycker det är skoj att gömma saker – han är 6 år – men sa inget i tanken att är det på det sättet kommer kamurran fram vad det lider.
Idag ringde jag i alla fall till flyget i Luleå. Kameran kunde ju ha ramlat ur ryggan när jag rotade efter böcker under flygningen hem. Flight-nummer har jag inte kvar men angav att det var en SAS-kärra som startat från Arlanda vid ½8-tiden på kvällen den 29:e maj.
Ingen kamera fanns på Kallax men jag tipsades att kontakta Arlanda. Flyget går tillbaka dit där det sker en ordentlig genomgång och städning. Jag ringde. Och där fanns kameran!! Den kommer med posten eller på annat sätt i nästa vecka. Smultert!!
Så Adrian är oskyldig. Åtminstone till detta. Han med syster och föräldrar kommer imorgon. Det gör också hans farbror, hans faster med en ingift farbror samt nämnda fasters svärföräldrar och svåger och svägerska. Det blir också något ljust fast dygnsljuset den 22:a är något kortare än den 21:a.
