P minus 81

Kapitel 4 av Lukas Jesusberättelse börjar med det som hos Markus hände direkt efter Jesus dop. Lukas återvänder alltså till huvudspåret men bygger ut händelsen avsevärt. Så gör också Matteus på nästan samma sätt men inte exakt lika. Det de bägge vill berätta är om frestelse-mötet mellan Jesus och djävulen.

 

Här finns ett problem – minst ett.

 

Om Jesus var ensam i öknen och detta innan han samlat några förtrogna kring sig – hur kan man veta vad drabbningen med djävulen handlade om? Ingen annan var ju där.

Varifrån har Lukas (och Matteus) fått sina stoff. Ingen av dem har författat det ur intet så att det skulle kunna skrivas av och bearbetas av den andre. Bägge måste ha känt till det bland material som fanns hos de första kristna.

 

Mycket sådant material fanns i budskapets muntliga tid. Bibelforskarna betecknar det på olika sätt men Q är ett vedertaget namn på något som ingen riktigt vet hur det exakt såg ut. Q kommer från tyskans Quelle som betyder Källa och betecknar sådant som man hittar i Matteus och Lukas berättelser men inte hos Markus. Dialogen mellan Jesus och djävulen är ett sådant avsnitt.

 

Hur det avsnittet vuxit fram finns olika teorier om. En del ser Femte Mosebok som stativ någon skrivit samman det hela utifrån. Tanken är möjlig eftersom Jesus svar alla är plockade därifrån. Man kan också tänka sig att denne – vem det då är – har då gjort det som en summering av kamper mot djävulen och utmaningar man visste att Jesus mött under sin aktiva tid. Eller kanske bygger det på vad Jesus själv senare berättat för de följeslagare som han när det hände ännu inte samlat omkring sig.

 

Tillbaka till Q som man inte hittat i något skrivet exemplar och som forskarna trots idoga försök inte kan rekonstruera. Det man dock kommer fram till att det rör sig om tal och repliker från Jesus mun. Sådant memorerade man i tidig kristen tid vilket kan betyda att Q är muntlig.  Tomasevangeliet, som inte är Q utan en senare annan repliksamling och av blandad kvalitet, visar i alla fall att sådana samlingar förekom.

 

Efter de tre frestelserna (som Matteus har i en annan ordning) nämner Lukas att Jesus ger sig ut i Galileen för att undervisa. Vad han sa – se Markus 1:14-15 – nämns inte. Det dröjer och kommer på annat sätt.

 

Sedan gör Lukas omflyttningar! Om man jämför med Markus.

 

Innan Jesus agerar och samlar anhängare berättas om vad som hände i Nasaret, hans hemby – något som Markus-förlagan sparar till senare i sin berättelse.

Det är inte småsaker som händer där. Avsnittet fungerar i Lukas berättelse som programförklaringen med stort P och som exempel på vad som komma skall: inledande acceptans men framför allt avvisande av Jesus och den han är.

 

Efter Nasaret till Kafarnaum och samma demonutdrivning som hos Markus – än så länge utan lärjungar. Simons svärmor – Simon har Lukas inte nämnt – och andra sjuka botas. Än en gång får man höra om Jesus: Du är Guds son. Men nu är det demonerna som säger det.

 

Något som ändå påminner om ett första varv i Galileen avslutas med att Jesus försöker dra sig undan (i ensamhet). Folk följer efter i parti och minut för att hålla honom kvar men han säger att han måste dra vidare – till Judeen som Lukas inte berättar något om. Ingen annan heller.

 

Kapitel 4 visar två saker som exe-get-erna brottas med när de försöker förstå vad Lukas med sin text vill säga Theofilos och andra: Inskott från källan Q och medvetna omflyttningar av det han ser i sin förlaga Markus.

 

Spännande – eller hur?


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0