bill baily
I förra inlägget om förra veckan blev det några k.
konfirmander, k2, kU och kuddig skrev jag om,
kultur lämnade jag åt framtiden – dvs nu.
Det var om onsdagskvällen pengarna for – 830 spänn för mig och primärhustrun. Plus resa till Luleå. Allt för en show i kulturens hus. En show med den brittiske komikern Bill Baily.
Det var prat, vits och musik. De som är ordentligt bevandrade i metallråck och liknande fattade nog betydligt mer av hans resonerande artisteri än vad jag gjorde. Liksom hans skickliga musicerande. Jag som mest sett honom i det brittiska slängakäftenkomediprogrammet QI fick nöja mig med hans resonemang kring hur folk fungerar, hans hemland, de nordiska länderna, politik, samhällssatir osv. Väl värt slantarna i alla fall.
Men i en föreställning som denna blir det ändå så att man inte – man är här både jag och primärhustrun – riktigt minns vad som var så kul. Satiren och vitsarna haglade och det blev så många skratt i tät följd att det inte riktigt går att särskilja vad man egentligen skrattade åt. Faktiskt. Det var kompakt roligt.
Men en vits jag minns vill jag nämna såhär på måndagskvällen innan den kommande nattens debatt mellan de amerikanska presidentkandidaterna. Bill Baily frågade om det fanns några amerikaner i salongen. Några ropade Ja! – Luleå är ju en universitetsstad med studenter och forskare allomstansifrån. Och från scenen kom: Sympatiserar ni med Trump eller tillhör ni den mänskliga rasen?
Det tyckte jag var kul.
