stigstrombergsson

Vår Samossemester närmar sig slutet. I morgon – det är söndag – kommer bussen vid 9-tiden på morgonen för att ta oss till flyget som skall ta oss hem till Luleå*. Tiden här har varit jätteskön och i ordets konkreta mening återskapande.

Några dagar innan vi reste ner gick en ”debatt” igång i gruppen Älvsbydebatten på Facebook. Den gällde om vi skulle gå på Jimmie Åkessons linje och folkomrösta om migrationspolitiken. Jag lade mig i och yttrade tanken att man inte folkomröstar om medmänsklighet. Jag fann att alla inte håller med mig men det skiter jag högaktningsfullt i.

Dock: I vevan sporde jag en närstående:

Brukar du följa med i Älvsbydebatten på Fäjjan?

Svaret kom rappt: Nej! Där verkar det bara vara idioter som skriver!.

Jag har just skrivit sade jag.

Bra! blev svaret. Bra att någon med mer än en halv hjärna yttrar sig där.

Också i Grekland kan man via nätet följa resonemangen i gruppen ifråga. Riktigt obehagligt känns det att nu ta del av de hjärtlösas nedrackande på det känslouppvaknande som bilden av den drunknade 3-åringen skapat. Jag blir riktigt upprörd – viktigt att veta är att min älskade sonson också är tre år.

När vi var här förra året bodde vi i Samos stad. När vi gick från boendet till centrum passerade vi Kustbevakningens kontor och bas. De flesta dagar satt utanför några flyktingar som anlänt till ön under natten. Mestadels afrikaner. Och en sopcontainer invid var fylld med flytvästar.

När vi i år kom hit togs vi med buss hit till byn Kokkari där vi hyrt årets logi. På vägen hit lämnades andra turister av i Samos stad och bussen for upp till kustbevakningskontoret för att kunna vända. Utanför var det en massa människor. Mångdubbelt fler än förra året. Mellanösternfolk.

Förra veckan kom tre och ett halvt tusen berättade en dansk kvinna med kännedom i saken.

Det kommer tusen varje natt berättade en av dem som jobbar på hotellet.

Med sådana siffror må det nu vara hur som helst. Det är många som kommer. Eller rättare sagt lämnar en omöjlig situation. Varje dag syns spåren – en muslimsk familj som promenerar förbi under eskort, en slängd flytväst inte långt från vattnet, en hel hög vid en av de stränder vi bebadat. Observera barnvästen.

Jag såg fyra full bussar i morse i Pythagorion sa danskan.

De slussas direkt vidare med färja till fastlandet sa hon i hotellet.

Grekerna gör ett fantastiskt jobb!

Pengar samlas in till akutstöd – sparbössor utanför affärerna.

Och här är situationen med alla dess svårigheter en reell sak – inte en skenfråga en del hjärtlösa och halvhjärnade människoföraktare ondgör sig över i Älvsbydebatten och annorstans.