fjällen 3 – ulltottar mm

 
Vi har tur med vädret! Det skall sägas först.
Vi har tur med omgivningen! Men det visste vi innan.
 
Igår – det har jag redan berättat – gick vi en längre tur. Sol och varmt.
Egentligen var det bara när vi var uppe på en topp som det blåste en del.
 
Hela tiden när vi går är kameran i högsta hugg. Madammen är den flitigaste användaren. Det handlar om en ny kamera – madammen är densamma – som tillfogades hushållet den dag jag fyllde år sist och man kan nog ana att det inte enbart var för att presenta mig som hon köpte den som gåva betald från vårt gemensamma konto.
 
Det tas en massa bilder. Minst 50 varje dag, ibland runt 100. Av allt möjligt - panoramavyer, växter, udda saker, detaljer. Så var det inte förr på diapositivtiden. Då begränsade kostnaden för film och annat plåtograferandet en hel del. Nu i digitalåldern kan man helt hämningslöst brassa på med meggabajtarna. Och då blir det många.
 
Än fler bilder blir det av att varje bild innehåller flera bilder. Så var det förr också men inte lika lätt att själv trixa fram. Nu är det lätt som en pannkaka att ur en bild över en halv fjällvärd beskära fram något nästan helt annat. Ur en storslagen bild av en halv fjällvärd kunde jag i datorn lätt ta fram en mer begränsad vy över mitt eget bakhuvud i full blåst för att sedan arrangera ihop den med ett utsnitt av en annan bild som togs idag av en massa polarull. Redan som barn var jag en ”ulltott”. Takterna finns tydligen kvar.
 
Hjortronmyrar passerades – som synes. Vi hade kört bil till Abisko Turist och följde därifrån stranden till Abisko Östra och kunde längs det stråket njuta av de solvarma bären. Jag säger som barnbarnet Tyra sa förra sommaren när hon hamnade på ett ställe med obegränsad tillgång till vildhallom: Det här var inte så dumt, farmor!
Just dessa bilder togs dock inte med den nya kameran utan med min mobiltelefon och sedan de lagts på Facebook sprutade en massa ”gilla” in. Fast det var mest kart.
 
Från Abisko Östra sneddade vi längs en stig mot Kungsleden. Den hårda vinden längs med Torne träsk läade betydligt i björkskogen och framme vid en sjö blev det läge för kaffe med dopp i betydelsen bad.
 
Det var inte alls kallt i vattnet!
Att det under en vecka varit +23 på dagarna och +13 på nätterna gör ju en helt annan verkan jämfört med ett annat år då det kan vara 13 på dagen och 3 nattetid. Mer normala fjällsomrar simmar man inte länge.
 
Till Kungsleden kom vi precis i höjd med Meditationsplats 1. Det finns flera meditationsplatser längs med Dag-Hammarskjölds-leden som till stakning och sträckning exakt sammanfaller med Kungsleden mellan Abisko och Nikkaluokta. Hammarskjöldcitatet på stenen är tänkvärt och kanske återkommer jag till det vid något senare tillfälle om jag skulle få för mig att göra en tankemässig djupdykning.
 
Och det fina vädret verkar fortsätta.
Men i morgon skall jag inte glömma att smörja näsan.
De små bilderna växer när man klickar på dem.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0