stigstrombergsson

Att ge sig på resa gör att man får nya intryck och ser nya saker– om man är nyfiken. Likaså kan gamla intryck och kända saker och sådant som är hemtamt hamna i ny belysning och genom en annan vinkel börjar se annorlunda ut – men naturligtvis bara om man är en öppensinnad figur.

Resor är bra i självaste verkligheten men också i tanken, alltså fast man är hemma. Jag är själv till kroppen ingen välberest globetrotter men i tanken tar jag mig gärna en tur då och då. Oftast handlar det då om lästrippar av skilda slag i böcker eller på nätet. Ganska regelbundet gör jag därför nätvägen ett litet återbesök till Israel-Palestina. Detta sker främst genom den israeliska oppositionstidningen Haaretz men ibland också meddelst den mer regeringstrogna Jerusalem Post.

Under trippen idag på morgonen fann jag i Jerusalem Post en artikel om den svenska skolan och det svenska utbildningssystemet. Just de sakerna är ju alltid intressanta och för en Älvsbybo som jag är ju saken extra på tapeten i dessa tider genom programserien Rektorerna i SVT – rekommenderas! Att nätvägen då snubbla över hur en israelisk debattör ser på vårt skolsystem blir ju inte helt ointressant. På kvällskvisten valde jag att översätta artikeln. Google gjorde grovgörat och jag finputsade texten. Det engelska originalet hittar man här.

 

 

 

 

Sverige framställs ofta som ett typiskt exempel på ett perfekt socialdemokratiskt samhälle. Israeliska medier och politiker älskar att åberopa Sverige som en jämlik och socialistisk modell som fungerar som åstadkommer ekonomisk tillväxt tillsammans med social jämlikhet.

Sverige fungerar utomordentligt väl enligt "Better Life Index" publicerats av OECD och överträffar Israel i nästan alla kategorier såsom inkomst per capita, bostadsförhållanden, förväntad livslängd, miljö, livstillfredsställelse och utbildning.

Vad gäller utbildningen fick Sverige poängen 8,1 av 10 medan Israel nådde 4,9. Den genomsnittlige svensken är mer utbildad än israelen (18,9 år jämfört med 15,5) och presterar bättre på internationella standardiserade tester. Den genomsnittliga skillnaden i resultat mellan de 20 procent som har högsta och de 20% som de har lägsta inkomsterna är mycket mindre markant än i Israel vilket tyder på att den svenska modellen ger en mer jämlik tillgång till högkvalitativ utbildning än den israeliska.

Hur kommer det sig att svenskarna lyckas utbilda alla sina barn bättre och samtidigt genom utbildningen uppnår en ökad jämlikhet? Sanningen är att Sverige spenderar mer offentliga pengar än Israel per elev men israeliska hushåll betalar mycket mer än de svenska. Av de totala utgifterna för utbildning är det i Israel 22% som inte täcks av regeringen men mindre än 3% i Sverige. Enligt OECD:s statistik, inräknat offentliga och privata utgifter för utbildning (exklusive FoU-kostnader*), spenderar man i Sverige cirka 8% mer per studerande än i Israel.

Skulle en ökning på 8% av offentlig utgifterna för utbildning i Israel föra oss till vad man uppnår i Sverige? Troligen inte såvida vi inte följer det svenska exemplet och inför ett rikstäckande system med skol-peng, något Sverige gjorde 1992.

Skol-peng, även kallad Utbildnings-peng, bygger på en enkel idé som utvecklats av ekonomen Milton Friedman, mottagare av Nobelpriset i ekonomisk vetenskap, och hans hustru Rose. Varje förälder ges ett tillgodohavande (för alla avsikter, en check) utfärdat av regeringen och som motsvarar den genomsnittliga undervisningskostnaden. Den kan användas för att betala vilken skola föräldrarna än väljer och föräldrar kan i och med detta placera sina barn i offentliga eller privata skolor utifrån eget val.

Svenskarna tvingades reformera sitt skolsystem, som varit på tillbakagång sedan 1970-talet, både vad gäller elevernas prestationer och föräldrarnas belåtenhet. Som fortfarande är fallet i Israel var den främsta orsaken till de dåliga resultaten bristen på valmöjligheter i utbildningen. Endast de mycket rika som kunde ha råd att betala den dyra undervisningen i privata skolor och hade möjligheten att välja utbildning för sina barn.

Även om det kanske låter som en liberal idé var införandet av skol-peng i Sverige baserat på den skandinaviska filosofin om social rättvisa och jämlikhet. Man kände att det var orättvist att bara de mest ekonomiskt välbeställda familjerna kunde välja bland utbildningar. Skol-pengs-programmet skapade genom att ge varje svensk frihet att välja skola dessutom en marknad för utbildning.

Nya privata skolor ägda av privata företag eller icke-vinstdrivande organisationer och stiftelser skapades och idag är 16% av de svenska grundskolorna privata, 48% av gymnasieskolorna. Lärarna är anställda och avlönade av skolorna likt alla anställda inom den privata sektorn. De förhandlar sina löner utifrån sin skicklighet som lärare. De kan avskedas om de inte presterar och de kan avancera på löneskalan om de presterar bra.

Konkurrens mellan skolor ledde till nytänkande i både privata och offentliga skolor och förbättringar av de sätt ämnen undervisas på samt hjälp till att öka elevernas prestationer. Faktum är att de svenska städer som har mest konkurrens mellan skolor (mätt som förhållandet mellan privata och offentliga skolor) är de städer där de bästa resultaten nås.

Ekonomerna Anders Böhlmark och Mikael Lindahl fastställde detta resultat i en studie baserad på ett rikstäckande urval. De fann "att den största delen av prestationseffekten (högre poäng hos eleverna) beror på att större konkurrens inom skolsektorn tvingar skolorna att förbättra sin kvalitet."

Även om denna idé fortfarande l kan åta extremt kontroversiell i Israel är den en icke-fråga i Sverige där alla stödjer skol-pengs-systemet som lyckades med att införa konkurrens och sunt förnuft i utbildning i Sverige och som resultat gett ett av de bästa utbildningssystemen i världen.

I Israel skulle stöd för en sådan reform säkerligen komma från unga par. I en undersökning 2011 genomförd av Dahaf på uppdrag av the Jerusalem Institute for Market Studies fann man att 56% av israelerna under 35 menade att kvaliteten på den offentliga utbildningen försämrats de senaste åren. 52% av dem skulle stödja ett skol-pengs-program där statens utbildningsbudget skulle fördelas mellan föräldrarna som skulle välja och finansiera sina barns skola.

Vi får hoppas att våra nya Knesset-medlemmar kommer att ha modet och ambitionen att reformera våra skolor till förmån för våra barn och framtiden för vårt land. Endast en drastisk reform som liknar den svenska kan rädda oss från att bli ett underutbildat land. Det är vi, Bokens folk, skyldiga oss själva och våra kommande generationer.

 

Författaren Corinne Sauer är chef för the Jerusalem Institute for Market Studies (JIMS).

 

---

*  Orden FoU-kostnader är vad Google föreslår till det engelska R&D expenses. Vad det egentligen avser fattar jag inte.