jämnt val svårt att veta

Det har varit val I Egypten. Demokratiska val för första gången i historien. Parlamentsval för en tid sedan och presidentval nu. Ganska jämnt skägg i bägge. Två tendenser står mot varandra. Det är dels gen gamla andans män nära den störtade diktatorn Mubarak och militären, dels en nyare andas män inom Muslimska Brödraskapet. Ingen av parterna har demokratisk erfarenhet – egentligen – och det är oerhört vanskligt att veta vart det kommer att bära hän för arabvärldens folkrikaste stat. Hoppas på, be för samt samarbeta med och vaket stödja dem som är valda är vad jag menar är en rätt väg – när nu folket valt.

 

Den stora regeringsvänliga Israeliska tidningen Jerusalem Post har en kolumnist som heter Gershon Baskin om vilken man kan få information här. Hans kolumn har ofta rubriken Encountering Peace och den 25 juni skrev han som israel en analys av valet och tankar för framtiden. Intressant tycker jag. På engelska kan artikeln läsas här. Google gjorde en grovöversättning som jag putsat till något. Bilden är "lånad" från artikeln.

 

 

GRATTIS EGYPTEN!

 

Jag tror att i slutändan kommer de demokratiska krafterna i Egypten att övermanna de militära härskarnas diktatoriska tendenser.

 

Jag måste börja med att gratulera folket i Egypten och deras nya president Mohammed Morsi för de första helt demokratiska valet i världens största arabiska land. Som israel sträcker jag ut min hand till fred för Egyptens folk och valda ledare. Jag önskar er allt gott. Era kommande arbetsuppgifter är överväldigande. Hur ert arbete värderas beror på hur ni axlar ansvaret och agerar ansvarsfullt.

 

Det råder ingen tvekan om att det i Israel, över hela världen och i Egypten finns en stor oro för Egyptens framtid. Uppgiften att styra ett land som Egypten handlar inte om ideologi utan om att kunna föda, anställa, utbilda, ge vård och mänsklig värdighet för 82 miljoner invånare.

 

Den egyptiska ekonomin har under de senaste åren till stor del byggts på turism och utländska investeringar. Båda sakerna har lidit stora avbräck sedan revolutionen störtade diktatorn Mubarak. Egypten måste varje år skapa hundratusentals nya jobb för att ge inkomst och respekt åt folk. Stabilitet är en magnet för pengar, revolutioner innebär maximal kapitalflykt. Vem som än styr Egypten behöver stabilitet. Det betyder: Inga krig mot bikini och öl. Det betyder också att förbindelserna med Förenta staterna och väst är av yttersta vikt. Det betyder även att freden med Israel ska bestå.

 

President Morsi är uppriktig när han säger att han vill bli president för alla egyptier, de som röstade för honom och dem som fruktar honom, mestadels den koptiska minoriteten. Detta är inte en tom paroll som varje ny folkvald kommer med. Morsi kommer att söka en bred koalition bakom sig. De utbildade och till stor del sekulära ungdomar som skapade revolutionen kom på slutet mestadels att stödja honom utifrån att tanken att stödja General Ahmed Shafiq, en kvarleva från Mubarakregimen, var så motbjudande. Nu har de demokrati och de har också en regim ledd av Muslimska Brödraskapet.

 

Morsi måste brottas med de förtryckande krafter som fortfarande finns kvar i händerna på Högsta Militärrådet (SCAF). En maktkamp kommer att följa nästan omedelbart.

 

Jag tror att i slutändan kommer de demokratiska krafterna i Egypten att övermanna de militära härskarnas diktatoriska tendenser. Det blir en lång kamp, men liksom i Turkiet kommer den demokratiskt valda civila regeringen en gång i framtiden att vara suveräna härskare i landet, inte militären.

 

Jag förutser att den av Muslimska Brödraskapet ledda regeringen kommer att vara angelägen om att återupprätta full egyptisk suveränitet i Sinai. Avsaknaden av styre och lag och ordning i Sinai och uppkomsten av radikala jihad-grupper är något som Muslimska Brödraskapets president inte kommer att tolerera. Märkligt nog kommer han i Hamas i Gaza ha en allierad i sin strävan att återföra Sinai in under direktkontroll från Kairo.

 

Hamas och Muslimska Brödraskapet inte är vänner av al-Qaida-liknande internationella jihad-organisationer. De äventyrar styre och auktoritet för bägge rörelserna. Hamas och Egypten kommer att ha ett gemensamt intresse av att skapa en normal gräns mellan sig, inklusive en kommersiell terminal i Rafah som kommer att sätta stopp för smuggling och tunnelhandeln i Sinai.

 

Det är inte en dålig sak för Israel.

 

Den israelisk-egyptiska relationen förblir kylig men jag tror att underrättelseutbyte och egyptiska underrättelsetjänstens medlande roll kommer att fortsätta att mildra våldet när det bryter ut mellan Israel och Gaza.

 

Jag tycker det är mycket intressant att följa tweets från egyptier och andra araber timmarna efter offentliggörandet av Morsis seger. De är fyllda med fest, oro, kamp, häpnad och humor. Jag låter dessa unga araber tala för sig själva:

 

Här ger Gershon Baskin citat från ett antal tweets. Jag utelämnar dem. Följs länken ovan till själva artikeln kan den nyfikne läsa fem där men på engelska..

 

 

Författaren är vice ordförande i IPCRI (the Israel Palestine Center for Research and Information), kolumnist för The Jerusalem Post, programvärd på radiopratare på All for Peace Radio och initiativtagare och hemlig förhandlare för frisläppande av Gilad Schalit .

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0