stigstrombergsson

Efter en dag på fjället – faktiskt soligt – knapprar jag färdigt på en text jag började på i morse. Jag börjar alltså där jag slutade förra inlägget med Tänker du be för muslimer under Ramadan?

 

Så lyder en fråga ställd på tidningen Dagens hemsida och man kan klicka in sitt svar. Frågan anknyter till en artikel man kan läsa här. Knappt 450 personer hade svarat på söndagsmorgonen när jag började skriva denna text – dock inte jag. Av dessa hade 41% sagt ja, 44% nej och 15% kanske. Några har gett kommentarer – nu ser jag genom fönstret hur grannen lastar in skidor i bilen! – och jag vet fuller väl att kommentarer av den typen inte på något som helst rimligt vis kan anses vara representativa. Möjligen är de – nu lägger han in sin snowboard! – intressanta som exempel på åsikter och attityder*.

 

Givetvis har jag inget emot att man ber för vadsomhelst närsomhelst jämt och ständigt och överallt. Samtidigt tycker jag att detta verkar lite nymornat. Den kristna kyrkan ber ju alltid i sina allmänna förböner för alla människor, alla lidande och alla som är på fel väg. I vart fall gör man så i de kyrkor som inte ur sina gudstjänster slängt ut ett ordnat böneliv till förmån för den tillfälliga inspirationens hugskott. För att få fakta i det målet är det bara att kolla i de liturgiska kyrkornas gudstjänstmanualer – till exempel Kyrkohandboken för Svenska kyrkan. Då får man syn för sägen. Under den kristna Kyrkans egna fastetider och särskilt de 40 dagarna före Påsk finns en koncentration på sådana böneämnen till exempel i Litanian – betyder ivrig bön och har nummer 700:1 i Psalmboken.

 

Förutom att man ber för vadsomhelst närsomhelst jämt och ständigt och överallt tycker jag alltså att den kristna Kyrkans egna och speciella fastetider i förstone skall användas i stället för att man agerar så att det kan uppfattas som om man ”kapar Ramadan”. Detta är enligt Dagen-artikeln inte alls avsikten men våra muslimska medmänniskor kan ju råka uppfatta det som om det ar vad som sker. Som om de kristna organiserar sig till ”motbön” den månad de särskilt viker för sitt bedjande. Det kan uppfattas som respektlöst även om så inte är avsikten.

 

Bilden? Den tog jag i morse utanför dotterns bostad västvart. Bortom en vagn tillhörande ett chartrat tåg med SJ-veteraner från Kalmar och en björk syns nattens nysnö på fjällen i fjärran – i juli.

 

---

*  Ville inte lägga in kommentarerna i löptexten men här på fotnotsplats kan du, käre Bloggläsius, få ta del av en del av dem. Det börjar med att signaturen Elsiebritt skriver: Ja. Det är på tiden att vi börjar be för kaoset i Mellanöster och för de kristna där som får det allt svårare.

En aateist ger sitt svar: Nej, Jag tänker be för dem som har svårt för muslimer. Muslimerna får sköta sitt böneliv själva. Sen ska jag nog be för muslimska vänner förstås, men det är ju för att de är vänner.

Ing-Marie Silwer säger: Det tycker jag är en fantastisk möjlighet. Däremot kommer jag inte att använda mig av den färdiga mallen utan vill ha frihet att bedja utifrån vad jag upplever mig ledd till. Tycker Isik Ablas vittnesbörd på Nyhemsveckan var enormt starkt och gripande. I sommar har jag dessutom läst Mossab Hassan Yosufs starka bok"Son of Hamas". En bok som handlar om hur kärlekens evangelium kan förvandla hat till kärlek. Som jag uppfattar Bibeln är vi kallade att bedja för alla människor. Bön kan förvandla! Människor behöver få möta Jesus.

Signaturen radiolansmannu ger ett citat och ställer sedan en fråga: "Minst 80 dog när muslimska angripare tillhörande den etniska gruppen Fulani plundrade flera kristna byar under lördagen, skriver Yahoo! News. Under söndagen dödades ytterligare 22 personer, då beväpnade män stormade begravningen av de som dödats dagen innan”. Varför skulle ni be för muslimer?

Frågan besvaras direkt av Ing-Marie Silwer: Därför att bön kan förvandla!! Isik Abla och Mossab Hassan Yosuf är bara två exempel. Jesus Kristus kan förvandla människor inifrån. Givetvis ska vi även be för våra kristna trossyskon som förföljs i framför allt muslimska länder.

Nu på eftermiddagen märker jag att de två sistnämnda fortsätter sin dialog men det hoppar jag över.