droppa drop-in!
I torsdagens nummer av Lokala Världsbladet alias Piteå-Tidningen alias Paltposten kunde jag i morse läsa en artikel om så kallade drop-in-dop. Sådant har förekommit södderövver i landet.
Jag menar att sådant är ett riktigt ofog!*
Själva idén bakom allt drop-inneri är att en sak skall kunna ske kvickt, enkelt, i förbifarten, spontant och oplanerat. Bara hugga ett tillfälle, typ. Frisörer har drop-in-tider. Hamburgerkedjor är drop-in-syltor där jag utan att ens ta av jacka, mössa och vantar kan få min prefabricerade junkfoodsportion snabbt, oengagerat och flottigt. Ibland finns där till och med en lucka så allt kan fixas utan att jag behöver stiga ur bilen. Att folk i kyrkan över huvud taget reflekterar över att hantera dopets sakrament på liknande vis ser jag som ytligt, förflackat och banalt
Dopet är ju ett sakrament!
Dopet är en helig handling instiftad av Jesus själv!
Dopet handlar om frälsning, syndernas förlåtelse, helig Ande, barnaskap hos Gud och en massa annat av samma sort.
Dopet är en befrielsegåva till vuxna och barn i den mänsklighet som Jesus dog och uppstod för!
Svenska kyrkan i sig själv har en seriösare hållning än de präster som i dessa drop-in-tider vill leka trendnissar eller trendnissor. I den instruktion för dop som finns i ”manualen” – Svenska kyrkans Kyrkohandbok – står det att dop skall föregås av en dopförberedelse. Det innebär samtal, information, gemensam tanke. Kyrkoordningen – kyrkans stadgar – andas samma anda. Då Handbok och Kyrkoordning uttrycker Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära kan jag inte fatta saken annars än att drop-in-dop strider mot kyrkans eget regelverk. Jag hoppas därför innerligt att tillsyningsorganet Luleå Domkapitel ingriper mot företeelsen om den skulle drabba vårt stift. Vad jag fattat kan ett sådant ingripande ske även om ingen direkt anmält saken. På en fortbildningsdag förra året kring temat Sex, Makt och Pengar berättade nämligen stiftsjuristen att kapitlet har rätt och mandat att på eget initiativ sätta igång undersökningar om man anar att prällater inte agerar enligt vad kyrkan beslutat vara rätt agerande. Rimligen kan detta tillämpas om drp-in-dop skulle bli aktuella här i norr.**
Till sist: Denna artikel i dagens Dagen är riktigt bra!
* Också drop-in-vigslar har förekommit. Det är inte lika ofogigt då en vigsel, vare sig den är kyrklig eller ej, enbart är ett (i princip onödigt) legouppdrag från staten att administrera konungarikets äktenskapslagstiftning.
** Då jag tidigare erfarit att min blogg då och då läses av personer i Domkapitlets närhet hoppas jag att detta mitt tips den vägen når instansen – om det skulle bli aktuellt.
Ja, Björn Fjärstedts artikel - som du länkar till på slutet - är riktigt tänkvärd.
Vad drop-in-dop beträffar så delar jag din syn att dopet är värt en allvarlig förberedelse. Dock tycker jag att man något kan "problematisera" företeelsen - som man numera ska göra med allt. (och då tvingas kanske många av oss vanliga församlingspräster erkänna att även vid välplanerade dop med regelrätt dopsamtal kan den nivå av insikt och allvar som man når till likväl vara så ytlig att det till innehållet förblir ett "drop-in-dop" även om det tar lite längre tid innan allt är genomfört).
Men egentliga problematiseringen: Det kan vara så att det som barnfamiljer i grunden längtar efter när dom väljer drop-in-dopet är inte ett andligt slarv utan rätten att "bara" döpa utan att behöva ordna en stor släkktfest omkring det hela. Samma kan nog gälla även brudpar. Kravet på de yttre anordningarna kan vara så stora från släkt och vänner att man inte ser sig någon annan möjlighet än att smita undan (fråga biskopen hur det var när han gifte sig :). Här tycker jag kyrkan har något att jobbab med. Hur får vi folk att förstå att man kan ta emot den sakramentala gåvan utan krav på middag, bullar och kakor!
Ett program av följande typ KAN vara en väg att slippa partyhysterin:
I varje församling firas ALLA dop i samband med offentligt utlyst gudstjänst och bara SÅ - antal gudstjänster och frekvens dem emellan olika beroende på församlingens storlek. Barn och vuxna "anmäler sig" till lämpligt tillfälle senast 6 veckor innan vilket innebär tid till två dopsamtal, ett med familjen/kandidaten och ett gemensamt för alla som valt samma tillfälle. Lämpligt är att 3-4 personer döps i samma gudstjänst som kyrkan då sätter tonen för. Unga familjer, unga och vuxna kommer då att i relation till släkt och vänner kunna säga att "det blir såhär för så har kyrkan bestämt och vi får gilla läget". Givetvis ordnar församlingen också dopkaffe efteråt med tre sorter + tårta till ett pris av 20 kr per föranmäld person från respektive dopfamilj.
