political bbq

Det är faktiskt ganska kul att jobba på folkhögskola!

OBServera att det var en norrbottning – alltså jag – som nyss skrev den meningen. Jag gjorde det med välja ord som regelmässigt används i olika lokala varianter av språket norrbottniska. Det lätt reserverade ordet faktiskt motsvarar då riksmålets verkligen eller det mer kyrkligt klingande sannerligen. Orden ganska kul skall på samma sätt förstås som väldigt roligt eller på vulgäriska skit-festligt.*

Det är sannerligen skit-festligt att jobba på folkhögskola!
är mot bakgrund av detta den rätta uttydningen av den fetstilade rubriken ovan.

Hur kommer det sig då?
torde någon fråga.
Eller så frågar inte någon detta men jag berättar i alla fall.

Igår hade vi en så kallad skolgemensam dag som bröt upp det ordinarie schemat för alla undervisningsgrupper. Tre saker var då på tapeten: Valet/valrörelsen, att vara ute i friska luften och att lära känna fler genom någon form av undervisningsgruppgränsöverskridande aktivitet.

Första timmen ägnades åt att samhällskunskapslärarinnan med alla elever gick igenom sådant man behöver veta vad gäller valet. Inte vad eller vilka man skall rösta på utan hur och varför. Detta är viktig alldenstund – underbart gammalt ord – många elever som går folkhögskola är rejält ointresserade, till och med negativt inställda till politik, val, politiker, samhället etc. Om de placerats eller själva placerat sig utanför tankar om inflytande och sådant kan jag inte uttala mig om. Ointresset är hos ganska många mycket starkt. Och okunnigheten. Därför denna info.

Timme två var ett vågspel!
De åtta partier som kandiderar till kommunfullmäktige var inbjudna att informera elever och lärare om sin politik. Sådant kan fungera och bli bra men det kan också komma att uppfattas som ett rent sjunk av dem som utsätts för informationen.
Jag tror det blev bra igår. Efter ett par snabba rundor ställdes frågor eleverna SMSade till en av oss så kallade moderatorer** vilket kom – tror jag – att ge eleverna känslan av att de så att säga ägde sammanhanget. Det var ju inte politikerna som genom att debattera med varandra pådyvlade en passiv publik sitt tugg. Åhörarnas frågor blev i stället det som styrde vad politikerna kom att tala om med åhörarna. Politikerna var nog inriktade på att sinsemellan debattera inför publik men böt fot och följde med i upplägget, underordnade sig eleverna och kom att på så att sätt betjäna dem, sina väljare. All heder att de gjorde så – betjäna de frågande i stället för att debattera sinsemellan!
Tokväckt till ett politiskt engagemang tror jag nog inte någon blev men jag upplever nog att många elever – kanske till sin egen förvåning – kom på sig själva med att ha fått ett något större intresse för politik och samhällsbygge än vad de tidigare haft. I alla fall försämrades det inte hos någon. Därigenom kan man nog säga att demokratin vann en seger mer än något enskilt parti.

Lokala Världsbladet bevakade händelsen – unik eftersom det är enda tillfället innan valet som alla partier på lokal nivå – och det referatet kan läsas i artikeln Lokala politiker grillades***. I artikeln Allt mellan himmel och jord i den lokala nättidningen ges också ett mer detaljerat referat av vad politikerna sa.

Efter detta vidtog promenad till Lillstrand för lunch – flippade hamburgare – spårbanevandring och allmänt umgänge. Likt förra året**** skötte jag stekspaden och slevade med den fram burgare till var och en som kom med ett underbröd i ena handen och överbrödet i den andra. Kontakt med alla alltså. Givetvis var jag då iklädd min hamburgerflipparskjorta som sammanfaller med min präst-dito. Effekten var att skolprästen med ögonkontakt kom träffa alla som var där och växla något ord.

Så småningom tillbaka till skolan för att efter ett par timmars ”hål” käka taco-buffé i fullsatt matsal. Småprat och skratt som där frodades är viktiga inslag i sådan utbildning som samtidigt är folkbildning och jag kungör som jag började:
Det är sannerligen skit-festligt att jobba på folkhögskola!


*  Varsam skall man här vara! Säger norrbottningen om till exempel en film Den var ju väldigt rolig! kan det mycket väl betyda att den var just väldigt rolig men det kan också innebära att den var ett rent sömnpiller. Alltsammans beror då på tonfallet och sammanhanget. Norrbottniska är därför ett språk som på grund av sina många bottnar likt alla kulturspråkär svårt att lära och förstå.
**  Gillar inte ordet! Verkar högervridet på nåt sätt.
***  Den uppmärksamme ser att detta inläggs rubrik är en översättning av PTs.
****  Omberättat i förbigående i inlägget åtgärd!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0