samma fläck

28 juli på morgonen

Sådärja!!
Frukost äten, teet drar.
Snus under läppen.
Ny dag framför fötterna.

Det blev en blåsig natt men med sömn i alla fall. Det är inte kallt, bara småfuktigt. Typ rått men det regnar inte längre. Moln och siktlöshet består och dagsturen kommer därför att gå tillbaka. Åt det hållet vet vi ju hur terrängen är med stenskravel, vide, sumpmark osv. Alternativ gångväg kan vara en genväg på ca 1½ mil till Kaisepakte men vad gäller den vägen vet vi inte ett dugg om ovan nämnda terrängfaktorer som – tro mig – kan dra både tid och kraft ur den tappre bergtraskaren. Sedan finns en omväg med samma mål efter en beprövad rösmarkerad led men då blir promenaden hela fyra halvmil. Dessutom tillkommer för bägge Kaisepaktealternativen det bistra faktum att framme vid målet är vi två mil från bilen som står i Abisko. Tre halvmil tillbaka i moln och dimma framstår därför som det smartaste alternativet även om tillbakavandrande kan ses som något negativt, van som man är att citera Nicke Lilltrolls käcka rop: Frizzkt framååt!*

Och nu har teet dragit klart.


*  Repliken finns i avsnittet om att Nicke spelar en dramatisk teaterhistoria om hur han som hjälte befria den lilla trollprincessan som hölls fången i människornas höghus.
Kan lyssnas till här.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0