stigstrombergsson

Mot bakgrund av allt det myckna resonemang jag fört i en massa blogginlägg den senaste tiden blir det slutligen dags att ta skrivandet till vad allt slutligen landar i: Hur skall jag rösta?? Visserligen känner jag fortfarande en liten lust att skita i hela skiten men så kommer jag inte att göra men formuleringen gav mig onekligen möjligheten att som illustration använda den dåliga bild av ett omkullvält torrdass som jag sparat ända sedan den togs med hjälp av mobiltelefonen i sommar.
Nåja! Seriöst nu! Läsaren väntar! Hur blir det imorgon??

Jag skall rösta lokalt – först och främst!!

Då jag i flera år följt och deltagit i den lokala kyrkopolitiken vet jag att till innehållet spelar det ingen roll vilken nomineringsgrupp jag väljer. Alla – (s), (c+kd) och (v) – är utomordentligt konservativa vad gäller att utveckla församlingslivet och lika utomordentligt plikttrogna när det gäller att sköta om och förvalta församlingens materiella tillgångar. Utifrån ”politiken” spelar det i praktiken ingen roll vilken lokal valsedel jag tar.

Vem jag väljer blir det viktiga då programmen är så lika. Alla som finns på lokala listor finns ur min synvinkel på tips- och påverkningsbart avstånd och kan därför belobbas – vissa mer än andra. Människor som deltar i den kyrkliga verksamheten är givetvis lättare för mig att komma till tals med än andra men efter 31 år på stället finns det flera än dessa jag kan stå i dialog med. Sedan finns en del jag vet tycker ganska mycket som jag tycker i lokala frågor samtidigt som andra är mindre lönt att samråda med – och detta oberoende av vilken valsedel de står på. Att personaspekten för mig är viktig kan belysas av att om dagens ledarkrönikör i Världsbladet skulle stått högt på en lokal lista på en plats där jag bodde hade han min röst som i en liten ask – (s)kopplad eller inte.

Till 67,3% - ungefär – är jag säker på vilken lokal vit valsedel jag tar. Till 100% är jag säker på att jag skall kryssa för minst ett, kanske två eller tre, namn en bit ner på den sedeln.

Jag röstar regionalt – troligen ändå.

På den regionala nivån handhas faktiskt inte speciellt viktiga frågor. Det tyngsta man där har att syssla med torde vara hur kyrklig skog skall förvaltas och Natursskyddsföreningsfolkets insändare idag aktualiserade faktiskt att i det sammanhanget är miljöaspekten viktig. Liksom sådant som har att göra med den samiska befolkningens livs- och näringsmöjligheter eftersom kyrkan är markägare. Till detta kommer att jag vet om flera lobbybara personer på flera av de olika rosa regionala valsedlarna. Vilken jag dock väljer är osäkert men att kryssarpennan i alla lägen används är givet.

Jag röstar nationellt – därtill nödd och tvungen.

De nationella frågorna formligen dränker debatten och många agerar som om den nationella nivån var den grundläggande nivån. Utifrån frågor som avgörs i Kyrkomötet väljer och förväntas man välja nomineringsgrupp för att sedan kölvattenvälja genom att för de andra nivåerna plocka sedlar med samma gruppbeteckning om och då sådana finns. Detta tillvägagångssätt gömmer lokalfrågorna och ger lokala håglösa personer möjligheten att väljas in utan att själva ha program. Att dessutom många mycket olika grupper agerat som om sådant som (sannolikt) avgörs i höst av dem som valdes 2005 skulle vara aktuell valfråga i valet 2009 har ytterligare spätt på osundheten.

Dagsläget är ändå så att viktiga princip- och policyfrågor avgörs i Kyrkomötet och för all anständighets skull behöver jag därför i morgon också motvilligt lägga en gul sedel i ett kuvert. Då jag är en ivrig anhängare av tanken på en evangelisk-luthersk, episkopal, demokratisk och rikstäckande kyrka som lever och fungerar skild från statsmaktsapparaturen behöver inga som är eller avser bli riksdagspartier vänta sig min röst. Faktorer som sedan avgör vilken sedel jag väljer är graden av reflekterande teologi med förankring i Bibel och kristen samsyn, den viktiga personaspekten samt graden av lobbybarhet – alltså om jag kommer åt att slå personen på käften om det skulle behövas. Den som har ögon att läsa med, han läse!