stigstrombergsson

 Tidigare under veckan skrev jag om de ortodoxa gudstjänsterna i lördags samt en del tankar kring dessa. Värt att notera i sammanhanget är också den positiva behandling det hela fick i lokala världsbladet. Det blev en artikel innan och en efter helgen.

Inget annat lokalt kyrkligt-kristet arrangemang har nått den publiceringsnivån det senaste året. Möjligen med undantag av OASmötet i somras. Tanken som inställer sig är onekligen den att fast man inte skall göra saker för att komma i tidningen är det trist att vad som vanligen görs ur massmedial synvinkel är så lite intressant att reportage sällan eller aldrig görs - mer än begravnings- och vigselnotiser.

Och så en fras på TVnyhetiska: Nu över till något helt annat.

Det finns en intressant regel för vilka som kan bli präster eller diakoner i Svenska kyrkan. Den som skall bli vigd skall ha förklarat sig beredd att i alla uppgifter tjänstgöra tillsammans med andra som vigts till ett uppdrag inom kyrkans vigningstjänst oavsett deras kön*. Regeln avser bokstavligt läst alltså hur personer skall agera men föreskriver inte vad de skall tycka. Dock tror jag man kan skönja en tydlig benägenhet att vid antagning och anställningar något gå utöver regelverket och faktiskt i realiteten kräva att folk skall tycka rätt, inte bara utfästa sig att agera på ett visst sätt.

Motsvarande regelverk kring den idag mer aktuella frågan om sexuell läggning och samkönad kärlek med välsignelse- och/eller framtida vigselakter finns inte - än. I vart fall inte i det ex av Kyrkoordningen som jag äger. Dock finns det också i den frågan en rejäl dos regelutöverhet, alltså att man redan tillämpar vad man gissar kommer att bli regel om en tid. Utan att veta om två artiklar i tidningen Dagen - denna och denna - ger en fullständig och rätt bild av det enskilda fallet vill jag ändå fästa bloggläsarnas uppmärksamhet på hur långt man idag vad gäller åsiktsfrågor är beredd att gå - eller åtminstone uppfattas beredd att gå.

Och denna regelutöverhet gör mig bekymrad!

Generellt är jag en sådan typ som anser att gällande regler skall följas, överenskommelser gälla och avtal hållas . Tycker man regler och annat är dåliga verkar man för att de skall bli bättre men så länge de gäller gäller de. - även om man anser det är dåliga regler. Är det 90 kör jag 90 även om jag tycker det borde vara 110. Naturligtvis både kan och ska jag tillåta mig att verka för att det framledes skall vara 110. Men innan det blir så kör jag 90.

På liknande sätt tycker jag det skall vara inom all mänsklig trafik. Både för vanliga enkla personer och för dem som har positioner högre upp i hierarkiska system. Därför tycker jag att den kyrkliga överhet vi idag har inte skall ägna sig åt regelutöverhet. De som är tongivande inom ledarskapet och har medias öron (och popularitet) skall inte hänge sig åt privata åsikter eller i förtid tillämpa vad de tror eller hoppas kommer att gälla i framtiden.

Nu är det inte just det enskilda ärendet jag diskuterar - minns det!
Det jag vill fästa uppmärksamheten på är överhetens regelutöverhet - som Dagen-artiklarnas innehåll kan vara exempel på.

---

* Kyrkoorodningens kap31 2§ p5 och kap32 2§ p5. Samma regel finns också som villkor för arbetsledande befattning och begränsar möjligheten att bli kyrkoherde för den som prästvigts före 2000 och (fortfarande) säger nej till kvinnliga präster.