stigstrombergsson

Är det någon mer än jag som märker hur den sprider sig?
Gaminfluensan alltså?

Nu skall ingen tro att det rör sig om en ny virussjukdom - icke sa Nicke. Den är näst intill kronisk men då och då kan man observera sjukdomstoppar. Ibland kommer den som en följdsjukdom till andra krämpor men oftare är den en försjukdom till något annat. Denna sommar visar prov på bägge varianterna.

Smittvägarna är inte beröring, sexuella relationer eller ens bacillusker man andas in. Det är i stället genom ögon och öron de små parasiterna kommer in i kroppen för att härbärgera sig i sinnet och göra en sjuk på olika sätt. Jag ger ett par exempel:

När Micke Jackson dödde - trist händelse - kom hos många gaminfluensan som en följdsjukdom till vad det nu var som Jackson led och dog av. Symtomen var det stora intresset för hans nedbrutna tillstånd, hur det skall bli med barnen och pengarna samt om läkaren kanske på något sätt förorsakade hans död. Kvällstidningarnas löpsedlar skrek ut smitta genom sitt gamiga rapporterande av detaljer som egentligen inte spelar någon roll - hur många stickmärken han hade på armarna etc. De stora mediagamarna flaxade vilt för att genom sitt ivriga hackande i kadavret profitera på en olycklig människas dödsöde. Och för att kunna profitera behövde man smitta så många som möjligt med den gaminfluensa som i sin följdsjukdomsform gör oss gamigt sugna på andras katastrofer, olyckor, misstag och eventuell skuld.

Grisflunsan är en riktig sjukdom som väntas till fosterlandet framåt tidiga höstkanten. Den är inte speciellt allvarlig och har inte högre dödlighet än andra flunsor. Många kan drabbas för en vecka eller så och enstaka personer kan drabbas hårt - som han som nu är flyttad till Stockholm och vårdas med hjälp av en lungmaskin. Men gaminfluensan som försjukdom tycker jag börjar anta väldigt stora proportioner. Nyhetsinslag i TV och radio samt daglig press rapporterar dagligen och stundligen om hur det (kanske) kan komma att bli, hur det är med vaccinet som vi alla både behöver och samtidigt nog inte behöver och att det sannolikt kommer att finnas tillgängligt först senare i höst. Följden är oro, ängslan, överdriven rädsla, människoskygghet och en massa andra symtom som uppträder när de av gamighet infekterade vill profitera genom att sälja lösnummer av Aftonbladdret - för att nämna ett exempel.

OBServera att jag med detta inte vill förringa själva grisflunsan eller det omak den kan föra med sig - till och med katastrof i enskilda fall. Det kan lika gärna drabba mig som någon annan, så det är inte det. Det är gamigheten i nyhetsflödet, lusten att rida på människors rädsla och det spekulativa ältandet jag invänder mot - det som gör gamflunsan till en så besvärlig försjukdom.

Att sedan en del är riktigt smittade av gamigheten visas ju när vi idag nås av nyheten att de 18 miljoner grisinfluensavaccinationsdoser som behövs och som likt alla andra influensavaccin borde kosta ca 35 spänn nu av fabrikörerna prishöjts till 65 slantar per spruta. När läkemedels-industrierna på det sättet visar sig vara bärare av den mest aggressiva och mest giriga formen av gaminfluensa funderar jag på om inte de som är så sjuka egentligen borde nödslaktas - eller åtminstone förstatligas av de länder där de har sina fabriker. Typ.