konfafotboll
I och med gudstjänsten idag på andra söndagen i Advent startade det. Det stora och viktiga projektet. Arbetet som innan det är färdigt om knappt ett år under vissa tider i någon mån och under andra tider mycket intensivt kommer att fylla tider i mitt liv. Det det handlar om är konfafotboll – länken kan följas.Initiativet till det hela kom från eldsjäl inom Norrbottens fotbollsförbund som kontaktade Älvsby folkhögskola med en idé om kombinerad konfaläsning och fotbollsträning för den årsklass som går i årskurs åtta. Då skolan har en enhet med ett arbetslag om 2½ tjänst som har att arbeta med kurser och utbildningar kopplade till idrott och en ungefär lika stor enhet för kyrkliga kurser blev det dubbelnapp direkt. Idén är i och för sig inte ny utan finns på många håll och kanter men av olika skäl – inte minst mina tidigare tveksamheter – har skolan inte tidigare valt denna väg. Nu var det dock dags och planer utarbetades för start redan för ett år sedan med konfirmation sommaren 2009. Då bara några få anmälde sig förra hösten kom alltsammans att skjutas fram ett år och idag var det så dags. Ett 20tal ungdomar med vidhängande familjer kom åkandes från Luleå, Piteå och Boden till gudstjänsten i Älvsby kyrka – starten på konfastarten. Efter gudstjänsten – som var i form av församlingens ordinarie högmässa – drog så alla berörda till skolan för lunch och lärakännaträff med information och annat.
Jättekul!
Kul ungdomar!
Positiva föräldrar!
Inspirerande att börja!!
Innan första veckoslutssamlingen i slutet av mars skall ungdomarna via e-post, den speciella hemsidan samt SMS ges olika uppdrag att utföra inom ramen för att de har att gå i gudstjänster och sysselsätta sina tankar med själva konferiet. På samma sätt blir det också inom ramen för fotbollandet. En del av uppdragen kommer nog också att innefatta ungdomarnas föräldrar och andra anhöriga – fast det vet inte dessa om än.
Så blir det som sagt veckoslutssamling i mars och sedan fler uppdrag innan ett veckoslut i maj och så samma procedur innan två veckors intensivt arbete i helinternat på folkhögskolan i början av augusti. Konfirmation planeras till den 15:e augusti.
Skall bli kul att (försöka) arbete tillsammans med så unga ungdomar på nytt. Fram till 1990 deltog jag som församlingspräst i konfirmandverksamheten varje år men det tog (tyvärr) slut när jag 1991 fick tjänst på Stiftskansliet i Luleå. En hösttermins inhopp i Älvsby församling då man där en bit in på 90-talet hade total-vakans på alla fyra prästtjänsterna och en vikarierande tvåveckorsläsning med cykling på Gotland för ett par tre år sedan var då jag senast fick tillfälle att vara med konfirmander under en längre tid. För mig skall det i vart fall bli kul. Hoppas det blir så för ungdomarna också.
Skulle vara intressant att veta hur många av dessa 20 ungdomar som skulle konfirmera sin tro om inte fotbollen var inblandad. Eftersom det förhoppningsvis är tron som skall konfirmeras och inte fotbollen.
Johnny
När dåvarande kyrkoherden i Arvidsjaur - Viktor Svedberg - hade konfirmander mot slutet av sin aktiva prästtid så kallde konfirmanderna honom för "morfar"! (En kusin till mig var med i gruppen)Undrar varför jag drog mig det till minnes just nu?
På Johnnys fråga har jag inget svar. Sannolikt skulle en del kanske valt att inte konfirmera sig eftersom deras idrottande då skulle "komma efter" - idrotten kan vara en grym diktator. Men lika väl kan det finnas dem som tvingats välja bort fotbollen eftersom de vill konfirmeras. Det som nu görs leder till att ungdomar som på grund av vuxnas sätt att rigga deras tillvaro kanske skulle uppleva sig tvingade att välja mellan två goda saker nu får möjlighet att göra både och. Innehållet i verksamheten och mötet med tonåringarna är för mig viktigare än ungdomarnas - och föräldrarnas - motiv.
Då kan man ju undrar vad som "riggar" ungdomarnas val när det gäller ordinarie konfirmandundervisning där resa till Gotland och besök på Gröna Lund ingår och där en av de ansvariga prästerna Stig den yngre villigt erkänner att han inte är dummare än att han förstår att en del av ungdomarna väljer konfirmationen för Gotlandsresan och Gröna Lund i första hand och där konfirmationen av sin tro kommer i andra hand om den nu överhuvudtaget finns där vilket man ju kan fundera på. Jag själv gick aldrig konfirmationsundervisningen av den enkla anledningen att jag ansåg att jag var för ung att konfirmera min tro vid 14-15 års ålder. Varför inte vänta till man har mognat till och ta den vid 20-25 års ålder istället. För det är väl bättre att "fylla" kyrkorna med de som verkligen tror och inte med dem som är med av gammal vana.
Johnny
