kyrkofullmäktige - vad är det?

Frågan Vad är det? inleder värdefulla kortfattade förklaringar till centrala delar av kristen tro när doktor Martin Luther författar sin Lilla katekes*. När frågan syftar på Kyrkofullmäktige blir svaret nog inte lika kortfattat, kärnfullt eller ens viktigt.


Kyrkofullmäktige i lokalförsamlingen består av 23 ordinarie ledamöter som samlas två gånger/år. Den förkrossande majoriteten är män i åldersspannet 65-70 år med ett icke föraktligt antal spretare uppåt i ålderspyramiden och ett par något yngre. Av gubbarna är jag den näst yngste lille killen och behandlas ibland också som en sådan. Den feminina fägringen är om möjligt ännu äldre med ett politiskt korrekt undantag i den unga dam i kvartssekelåldern som en av grupperna nominerat högt upp på sin lista som någon sorts ungtjejgisslan.

Åldermannahaftigheten innebär att fullmäktige mer präglas av baksyn än framsyn, bokslut blir mycket viktigare än framåtsyftande mål och bevarande prioriteras framför förändring.

Vårfullmäktigesammanträdet präglas dessutom naturligt av extra tillbakablick då det är det gångna årets ekonomi och verksamhet som behandlas.


Bokslutet för 2007 visade 1000000 i resultat dvs i ekonomiskt överskott i en budget på knappt 15000000. Detta beskrivs som bra fast det egentligen betyder att församlingsborna berövats kyrklig verksamhet till ett värde av ungefär en mille. Ur någon synvinkel bler det alltså frågan om en ren förskingring som innebär att varje kyrkoavgiftsbetalare i kommunen egentligen borde kunna få en återbäring på ca 200 kronor - tillsammans med en skriftlig ursäkt.


Verksamhetsberättelsen är inte lika enhetligt och formellt hållen som bokslutet - naturligtvis. Häftet innehåller avsnitt där verksamhetsansvariga kommenterar den verksamhet de varit ansvariga för. Avsnitten får på grund av att de har olika författare väldigt olika stil och varierar vad gäller nivå av detaljinformation och analys - kanske också fullständighet.


Redovisningen av gudstjänststatistiken för det gångna året, samt kommentarer till detta, brukar jag tycka är särskilt intressant. Uppgifterna i denna bygger på Svenska kyrkans välutvecklade sinne för mätningar och statistik och brukar, förutom en klockren felräkning på ett ställe, ge en god bild av utvecklingen - särskilt om man ser över några år.

Av detta kan noteras att på fem år har var femte besökare vid huvudgudstjänst i Älvsby kyrka försvunnit - i reda siffror knappt 5000 år 2002 till knappt 4000 2007. Detta tapp har säkert en hel bukett av orsaker: hög medelålder vilket betyder hög "naturlig avgång", sekularisering och vikande siffror i hela landet, utformningen av gudstjänsterna, attityder hos dem som är ansvariga osv. Jag påtalade detta och föreslog att man skulle mer noggrant analysera utvecklingen så att man kan skilja rikstrender som man bara har att acceptera å ena sidan från lokala faktorer som man faktiskt kan göra något åt å den andra.


En liten skillnad finns mellan färre gudstjänstfirare i Högmässa (eller annan huvudgudstjänst med mässa/nattvard) jämfört med gudstjänster utan mässa. I skrivningen uttrycks tanken att man av den anledningen kanske skulle dra ner antalet mässor för att få fler gudstjänster med vad man tror skulle vara en högre tillgänglighet. Denna tanke anser jag vara så nära ett skott i foten som det bara är möjligt och finner åtgärden fullt jämförbar med att föreslå att OKQ8 bara ska sälja bensin udda veckor eftersom så många faktiskt inte tankar utan bara köper mat eller godis eller hyr DVD-filmer. Själva bensinmackstanken skulle väl därmed anses duktigt urholkad - eller?


För fullständighetens skull skall sägas att de vikande siffrorna i huvudkyrkan i någon mån uppvägs av ett ökande deltagande i fler musikgudstjänster samt, framför allt, i ett ökat antal smärre andakter på äldreboenden och på Älvsby folkhögskola med i och för sig ganska få deltagare varje gång.


Om detta och om församlingstillväxt i allmänhet finns mycket att både säga och skriva.
Intressanta länkar i sammanhanget kan vara:

http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=131891 om olika Lutherska kyrkor...

http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=150730 om centrum i förkunnelsen...


* för en moderniserad variant av det aktstycket - se http://www.evl.fi/svenska/katekes/

PS: Jag befinner mig för närvarande i Haparanda dit jag åkt för att bedriva undervisning vid Svenska kyrkans grundkurs i Östra Norrbottentiden. Eleverna ägnar sig nu åt att medelst metoden Berätta Bibeln in i sina sinnen foga passionshistorien så som den berättas i Matteus 26:36-28:15, Lukas 22:39-24:21 och Johannes 18:1-20:10 - en grupp per evangelist.


Kommentarer
Postat av: Ann O Nym

vari består den klockrena felräkningen ??

2008-03-18 @ 15:39:58
Postat av: bloggarn själv

Det var när - och jag har nu inte tillgång till siffrorna eftersom de befinner sig i min bostad och jag i Haparanda - antalet besökare vid Högmässa dividerades med antalet Högmässor under året. Den siffra som redovisades som resultatet var drygt 60 per gudstjänst men när jag - och andra - dividerade blev det knappt 50 i snitt.
Men som sagt: en ren felräkning.

2008-03-18 @ 21:21:31
Postat av: Besserwisser

Med tanke på hur mycket församlingen har i tillgångar(dock bundna sådana) så är 200 kraftigt i underkant...
med ditt resonemang så borde kyrkan sälja allt och låta kapitalet komma medborgarna till godo.

2008-03-19 @ 11:59:48
Postat av: bloggarn själv

Besservisser - anonym - har en poäng men blandar äpplen och päron. Korrekt är att de bundna anläggningstillgångarna i fastigheter etc är stora (ca 11,2 millar) och omsättningstillgångarna likaså (alltså placeringar + kassa + bank ca 11,9).
Vad gäller omsättningstillgångarna har jag tidigare yrkat att de bör minskas till förmån för solidariska insatser i tredje världen men främst de borgerliga har kraftfullt motsatt sig alla sådana äventyrligheter. Sossarna var väl inte heller vrålentusiastiska över tanken som faktiskt bara gällde blygsamma 100000 till att börja med. Vänstern var värst!
De fasta tillångarna - värdet av kyrkogårdsmark, kyrkor etc är gräsligt svåromsatta...

2008-03-19 @ 21:02:42
Postat av: Anonym

Som anställd känns det tryggt att ha en arbetsgivare som tar ansvar. Med omkring 20 tillsvidareanställningar plus ett antal säsongsanställda är det ansvarsfullt med en buffert för alla extrautgifter i form av pensionskassor och annat!

2008-03-20 @ 17:45:15
Postat av: Anna

Hittade hit via Tessalisa.
Vilken härligt provokativ bild du har valt till texten.

2008-03-26 @ 13:06:27

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0