alldeles vitt så vitt vi såg

image262

Björkliden söndag den 6 april 2008


Jag är inte hemma utan befinner mig på fjällsemester i Björkliden. Den yngre av de två döttrarna vårvinterjobbar här och vi - inte hennes storasyster och inte hennes lumpande lillebror men resten av familjen - har hyrt en stuga här för en knapp vecka. Detta kommer jag inte att skriva om på bloggen medan vi är här eftersom det skulle avslöja att huset där det står där hemma är tomt och därmed lättare att robba. Alla Björklidenlidande inlägg kommer därför att skrivas och bildsättas här men publiceras retroaktivt där - efter hemkomsten. Om gästinternetkapacitet utnyttjas kommer jag i så fall att publicera inlägg som lämnar läsaren i vantron att jag inte befinner mig här utan där jag brukar vara annars - alltså i bostaden eller på arbetsplatsen*.


Resan anträddes 0740 om söndagsmorgonen. Den yngre sonen kunde inte tåla sig utan reste medelst järnbana redan i svinottan om lördagen för att gästa sin syster men jag och madammen tog bilen på söndag eftersom stugan var bokad från den dagen och dotterns rum bara mäter 6 kvadrat. Vädret vid avresan var grått, fuktigt med någon enstaka minusgrad - alltså skittrist. Knappt fem mil hemifrån sprack molnen upp och vi hade fint väder från Storforsen, över Jokkmokk och Gällivare till Kiruna där ovädret föll över oss. Som läsaren noterar använder jag de traditionella svenska namnen på alla orter fast de ofta är flerspråksskyltade med både svenska och samiska namn men då dessa stundom är långa som halva fjolvintern brukar jag svenskan - eller i många fall den ganska olyckliga försvenskningen.


I Kiruna föll som sagt ovädret över oss. Snö, snö och ännu mer snö. Det var alldeles vitt så vitt vi såg vilket medförde att hastigheten togs ner betydligt för att klara kryssandet mellan i plogkarmen stående röda pinnar. Strax innan Abisko slutade det dock snöa och vädret blev hyfsat vilket innebar att vi hann med ett par timmars utförsåkning i alla fall. Dock blåste det både hud och katt - märkligt förresten att det i Sverige blåser hund och katt när det i England is raining cats and dogs.

Bloggläsaren märker att detta inlägg egentligen inte är intressant alls utan är ett typexempel på slå-ihjäl-tiden-skrivande när man inte har annat att göra och är för trött för att läsa.

Bilden är tagen genom vindrutan ett par mil väster om Kiruna strax innan vi hann ikapp plogbilen.


*Alla vänner av Fem myror är fler än fyra elefanter vet att här är där man är, där är där man inte är.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0