onsdag före jul...

Det är nu mitt vi veckan, alltså onsdag. På tyska-svenska heter visst onsdag mittvecka eller något liknande. Jag har aldrig studerat det språket så jag har egentligen ingen aning. Franska som jag studerade flyktigt på högstadiet och ett år på gymnasiet har jag inte heller någon aning om egentligen men jag kan i vart fall räkna till tio - tror jag*.

Denna vecka kombinerar avslagenhet med uppladdning/påslag.

Avslaget är det på jobbet. Svenska kyrkans grundkurs muckade - som tidigare nämnts - i och med utgången av förra veckan. Samtidigt avslutades anställningen för två goda arbetskamrater som hamnat i den situationen att de uppgifter som fyllde deras tid - uppdragskurser från Arbets-förmedling, Försäkringskassa etc - obeställs och börjar ofinnas.Och sammantaget var början av veckan därför avslagen.

Samtidigt skall det planeras för våren - alltså slås på. Det innebar för mig en kamrat jag samarbetar mycket med en slutputsning - lejonparten av tänkearbetet är gjort tidigare - av upplägget av Bibelskola Polar och Svenska kyrkans grundkurs i Östra Norrbotten.
Andra kurser och utvecklingar behöver också slås på, rentav initieras, men för dessa uppdrag är det andra som har huvudansvar. Men då vi alla är kamrater och beror av varandra blir det påslag för mig också.

Det lackar mot jul - alltid påslag.
Jul-klappar skall köpas och mycket återstår - mycket.
Mat skall lagas. I trillades köttbullar av 2 kg köttfärs. Revbensspjäll, skinka, knäck, bakverk, renbog, sill, en annan sorts sill, ännu en sill, rökt korv, prinskorv, paté, nötter, fikon, tunnbröd till dopp i grytan, äpplen att koka mos av - varför heter det äpple men äppelmos, -paj etc? - kakor, fruktkakor....
Så mycket det är att stöka i - för madammen, jag och barnen.

image212Jonas Gardell - snacka om ämnesbyte - blir teologie hedersdoktor i Lund denna vår och visst akademiskt rassel och gny har uppkommit alldenstund man menar att han väl har skrivit en bok många har läst men inte gjort en forskningsinsats värd ett hedersdoktorat. Jag är böjd att hålla med! Boken Om Gud av Gardell är läsvärd i egenskap av populärskriven bibelvetenskapssammanfattning parat med författaren egna uppfattningar och - i något fall - ogrundade hugskott. Något som motsvarar ett doktorat handlar det definitivt inte om.

Bo Giertz - salig i åminnelse - blev teologie hedersdoktor utifrån sitt skrivande - det är sant.
Men han hade skrivit mer än Gardell. Kolla bara listan**.

1939 - Kristi kyrka (om återupptäckten av Svenska kyrkan som katolsk)

1941 - Stengrunden (roman, filmatiserad)

1942 - Grunden (konfirmationslärobok)

1943 - Tron allena (roman)

1944 - Kyrkofromhet (om det kristna livet, söndaglig mässa, bön, äktenskapet)

1945 - Den stora lögnen och den stora sanningen

1947 - Kampen om människan

1948 - Med egna ögon (roman om Jesus)

1972 - Riddarna på Rhodos (roman)

1976-1982 - Nyöversättning av Nya testamentet med kommentarer (12 band)

1996 - Då föll Herrens eld - nytt liv i tjänsten (predikningar och tal)

2001 - Kyrkofromhet - Guds väg till människans hjärta (nyutgåva)

2001 - Förklaringar till Nya testamentet:
Plus en stor mängd småskrifter av olika dignitet, vilka alla haft mycket stor betydelse för både teologers och lekmäns andliga utveckling.

Det var en teologie hedersdoktor det!! Sådetså!!

Men nuförtiden realiserar men hattarna - teologiska och andra.
Göran Person fick en omdiskuterad smula på huvudet,
Refaat El-Sayed*** hade egentligen ingen men kallade sig doktor i alla fall och var framgångsrik med sitt Fermenta och borde med dagens mått kunna få en smäck i ekonomi och illussionism - närbesläktade ämnen.
Jan Guillo bör kunna bli hedersdoktor i kyrkohistoria på grund av den i dagarna filmaktuelle romanfiguren Arn eller i statskunskap utifrån böckerna om Hamilton eller i viltvård utifrån TV-programmet Grabbarna på Fagerhult.
Liza Marklund kan bli hedersdoktor i journalistik då hennes skrivande handlar om en journalist.

Onsdag är det och nu skulle det varit 8 minuter kvar till ett avsnitt av LOST - om serien gått.

Kanske blir det svårt att skriva mer före jul.
Läsaren önskas därför GOD HELG!!!

* Lite mer om mitt förhållande till franska språket:
När jag under studietiden i Uppsala skulle skriva en trebetygsuppsats om fyra verser i Hebreerbrevet krånglade jag på litteraturlistan in en bok på franska. Den innehöll dock inte så mycket prosa att söka begripa utan bestod mest av schematiska uppställningar, diagram etc som faktiskt gick att förstå fast mn inte begrep. Trogen denna uppsatsskrivningstradition letade jag fär mitt magisterarbete upp en bok på kanadensisk franska - om det är någon skillnad vet jag inte - att använda i sådan utsträckning att den kunde föras in i litteraturförteckningen. Det var också en bok med argumentationsanalysdiagram på franska till vänster och grekiska till höger. Grekiskan gick bättre.
** Listan är från http://sv.wikipedia.org/wiki/Bo_Giertz
*** om detta gamla - läs gärna t ex http://sv.wikipedia.org/wiki/Fermenta

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0