stigstrombergsson

INBJUDAN
Du och ditt sällskap är välkomna till kommunförvaltningens A-sal fredagen den 30 november kl 17.30. Vi vill överlämna en minnesgåva för 25års anställning hos kommunen.
OBS Tid och plats!
Efter uppvaktningen bjuder kommunen på middag med underhållning och dans kl 19.00 på Forum.
Anmäl Dig senast den 16 november till kommunens växel, tel 17000. Inbjudan gäller som entrébiljett. Anmälan är bindande.

Igår kväll - när jag skriver detta är det lördag mitt på dagen - var jag på fest. Det brukar jag inte vara så ofta eftersom det är oändligt sällan jag blir bjuden. Nu var i alla fall så fallet. Ovanstående kursiva text, underskrivet av självaste kommunalrådet,  hade nämnligen stått att läsa på det inbjudningskort som kommit fastighetens kvinnliga delägare till del, 

Observera att jag också kom in - som sällskap. Gissningsvis min enda möjlighet att få partaja.

Trevligt givetvis!

Först själva den högtidliga silverkommunalkröningscermonien med överlämnande av guldklocka och ros till alla kvartssekelsanställde samt till dem som under året slutat med pension. Fanfarer på trumpeter, applåder och gruppfoto. Hustrun - enligt min opartiska uppfattning ärtigast i samlingen - hade valt klocka framför kristallskål eller smycke med motiveringen:
Kristallskålar har jag massor av eftersom svärmor - alltså min mamma - samlade på sådant. Smycken är jag inte heller utan men en klocka har jag i alla fall användning för. Helst skulle jag vilja ha ett presentkort på sportaffären!

Sedan middag - alltså den årliga Kommun-festen - där den slumpvisa placeringen gav mycket trevliga bordsgrannar. Vanligen kostar kommunfestmiddagen slantar men då det i inbjudan stod att kvartsseklingarna var bjudna (med sitt sällskap) gällde nu att käka magen från ryggen och ta tillvara den återbäring på kommunalskatten som potatisgratängen utgjorde.

Underhållning av show-, sång och danskaraktär var bra även om ljudnivån på evenemanget gjorde att alla samtal vid borden fick föras i ett skrikande tonfall.

Plötsligt blev där disco vilket innebar att en massa överkantmedelålders lubbade upp på festsalens öppna plätt och började spastiskt röra sig till musiken - så också jag som bilden visar.

Att du kör disco!!?? sade en bekant efteråt. Det trodde jag inte.
Det är som dethär med att svära svarade jag.
Att jag inte ofta gör det betyder inte att jag inte vet hur man gör.

Trevlig var det i alla fall. Träffade mycket folk t ex de lärare barnen haft i förskola och skola, vårdfolk som hade att göra med mamma och pappa, folk som jag för en massa år sedan konfirmerade och nu befinner sig i 40-årsåldern osv.

När familjens silverkommunalare idag rapporterade för ena dottern om hennes faders discoterande reagerade hon ungefär på samma sätt som när jag för henne för kanske åtta år sedan berättade om en folkhögskolefest med bara vuxna på den av ortens lokala pizza-resaturanger som har en discovåning:
Du och folk i din ålder!! Rena russin-discot!!
Tonfallet tydde närmast på rusking-disco.