stigstrombergsson

Lägret fortsätter ytterligare ett par dagar men jag skall inte delta mer.
Så skrev jag för några dagar sedan, faktiskt förra året. Kanske är det dags för ett nytt inlägg nu typ...

Som jag tidigare visat har en del drag i lägret skapat tankar hos mig. För att få en klarare bild och förståelse kontaktade jag på nyårsafton ungdomskamraten som flera år arbetat åt rörelsen Credo, tidigare benämnd SESG. Nu ska ingen tro att en kontakt med honom provocerats fram av någon extraordinär anledning. Det är fullt naturligt att ringa honom och hans familj på nyårsafton och önska gott slut samtidigt som man pratar skit i 30-40 minuter. Snacket denna gång innebar bland annat att jag testade en del funderingar och han både bekräftade och modifierade min förståelse. Hur tänker jag inte tala om här vilket gör detta inlägg hitintills totalt informationslöst (men visar att jag lever).

På Nyårsdagen avslutades lägret med att man deltog i gudstjänsten i Älvsby kyrka. Också den gudstjänsten kom att gå i lägrets stil även om man inte flyttat ljudresurserna till kyrkan - konsertstuk med applåder och visslingar i stället för gemensam lovsång och tillbedjan om jag får uttrycka mig näst intill grinigt.
Jag hoppas Livskraft polar återkommer och blir en regelbundenhet på skolan och i församlingen. Jag hoppas också att arrangemanget då kan komplettera sitt koncept ekumeniskt och inte vara så snävt som jag nog upplever att det var. Inget fel alltså på de bitar som fanns. Det är de bitar som saknas som saknas.